Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förra afd. Landet - 3. Staden Visby — Öfriga märkliga platser på Gotland — Strödda uppgifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
50 Visby tempelruiner.
som jemte sidomurarna uppbära bågarna, äro i behåll. Sex pilastrar
på korets yttermur, en mellan hvarje fönster, pryda detta vackra kor,
som uppfördes under 12 år, 1376—88 och invigdes 1412. Koret
är yngre än den öfriga kyrkan. Kyrkans hela längd är 107 alnar
(hvaraf förhuset 15) och bredden 33 alnar. S:t Nikolai kyrka är
nästan lika stor, men en betydlig skilnad företer sig mellan båda
dessa ståtliga tempelruiner; båda äro sköna, men deras skönhet är af
olika slag. Nikolai är tung, mörk, dyster och allvarlig, Katarina lätt,
ljus, glad och behaglig; den förra kan liknas vid en grubblande
man, den sednare vid en leende qvinna. Man kunde lätt tro att
de båda ordnarnes olika sätt att uppfatta lifvet och umgås med sina
likar fått ett uttryck i deras klosters kyrkor och ännu, långt efter
det munkarne måst öfvergifva helgedomarna, uti dessas qvarlefvor
talar om denna skiljaktighet. Klostret var beläget söder om kyrkan
och sammanbygdt med denna; blott några hvalf deraf qvarstå.
Utom ruinen finns ännu ett minne efter fransiskanermunkarne i
S:t Karins kloster, men detta minne finns ej qvar på Gotland. Det
är de anteckningar (Annales och Diarium) om historiska och
märkvärdiga tilldragelser, som förts i klostret. De förvaras numera bland
statens samlingar i Stockholm.
Jemte dessa båda munkkloster har staden äfven egt två
nunnekloster, af hvilka det ena, Solberga, legat i södra förstaden utanför
stadsmuren; det andra, S:t Jakobs nunnekloster, inne i staden. Inga
lemningar finnas efter dessa kloster och om det sednare, som tyckes
varit litet och obetydligt, högst få underrättelser; man vet icke ens
hvarest det legat. En kyrka med namnet S:t Jakob, efter
hvilken inga lemningar finnas, lär hafva stått vester om den lilla plats
i norra delen af staden, som kallas Specksrum, emot strandgatan;
men om denna kyrka tillhört klostret är ovisst; den uppgifves hafva
varit ett kapell, som tillhört liffländska nationen. Emellertid lär
antingen denna kyrka eller S:t Drottens tillhört klostret, hvars nunnor
äfven kallades Drottimoniales af S:t Drotten eller helga Trefaldighet.
Solberga nunnekloster har varit af cistercienser- eller bernhardinerorden
och lär blifvit anlagdt i början af 1240-talet. Klostrets namn på
latin var Mons Solis, solens berg, säkerligen af dess belägenhet på
den höga vestra landborgen, som reser sig mot hafvet såsom ett
berg. Ännu 1727 funnos lemningar efter klosterkyrkan, men nu
äro de längesedan försvunna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
