Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förra afd. Landet - 3. Staden Visby — Öfriga märkliga platser på Gotland — Strödda uppgifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
48 Visby tempelruiner.
tid, orden egde kloster i staden, vanligen dominikanermunkar till
lärare. Visby skola, en af de äldsta och i katolska tiden en af de
anseddaste i norden, är dock äldre än både dominikanerklostret i Visby
och dominikanerorden. Nämnde orden, hvars medlemmar kallades
«Fratres majores» (större bröder), till skilnad från
fransiskanermunkarne eller minoriterne, som hette «Fratres minores», stiftades i
början af 1200-talet. Stiftaren, Sankt Dominikus, började uppträda 1199,
dog 1221 och blef af påfven kanoniserad (förklarad för helgon) 1235,
och dominikanerklostret i Visby grundades 1240. Visby skola fanns
deremot redan i början af 1100-talet, ty 1120 blef Gisslo Finnson
från Visby skola förskrifven till rektor vid skolan i Hollum på
Island, der man då redan läste latinska författare (Ovidii epistlar och
amores), så att Gisslo måtte varit ett den tiden ej obetydligt
lärdomsljus. Munkarne hafva således ej grundat Visby urgamla skola,
såsom förhållandet varit med många andra äldre läroverk, ty 1120
funnos inga kloster på Gotland, men dominikanerne bemäktigade sig
undervisningens bestridande i Visby skola och förvandlade den till
en klosterskola. En af nordens lärdaste män under medeltiden,
dominikanermunken Petrus de Dacia, född i Visby 1245, har utgått
från denna skola och detta kloster. Han blef, efter mångårigt
studerande i Cöln och Paris samt efter att hafva varit rektor vid
universitetet i Paris, ett af Europas dåvarande anseddaste läroverk,
lektor vid Visby skola 1280 och prior för dominikanerklostret derstädes
1283. Få läroverk i norden hafva så gamla och höga anor som
Visby skola.
Vid beskrifningen af Visby kyrkoruiner följe vi en gotländings,
herr lektor C. J. Bergmans, text till planschverket «Gotland och Visby
i taflor», hvilken text vi äfven följt vid beskrifningen af stadsmuren.
Klostret har legat i norra delen af staden. . Lemningarne efter
detsamma äro murarna efter den fordna klosterkyrkan, som, efter det
helgon åt hvilken den varit invigd, heter S:t Nikolaus, samt en
gammal byggnad med trappformiga gaflar benämnd Kanikhuset, straxt
söder derom, hvilken förmodligen tillhört klosterbyggnaderna. Den har
af dess nuvarande egarinna blifvit satt i ganska beboeligt skick, med
bibehållande af husets gamla stil. Sjelfva kyrkan är 86 1/4 alnar lång,
korets längd 12 5/8 alnar, hela längden således nära 99 alnar. Korets
bredd är 14 1/8 alnar, kyrkans 31 3/4 alnar. Nikolai kyrkruin har ännu
qvar större delen af sina hvalf samt sina pelare. Det är en af de
ståtligaste ruiner Sverige eger; men ett djupt allvar, ett dystert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
