Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förra afd. Landet - 3. Staden Visby — Öfriga märkliga platser på Gotland — Strödda uppgifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Visby. Stadsmuren. 43
för att försvara muren. De äro till största delen öppna inåt staden.
Några af dem hafva dock bottenvåningen inåt afstängd genom en låg
mur eller hvälfd port.
Denna märkvärdiga ringmur, som ingen annan nordeuropeisk
stad har motstycke till, är tydligen uppförd under tvänne perioder;
första perioden har varit före 1288. Den äldre muren, som då byggts
och som finnes nästan oskadad och oförändrad qvar på vestra sidan
längs stranden, har i medeltal varit 10 alnar hög och haft antingen
inga torn eller blott få och mindre, men varit försedd med krenelerade
parapet (eller bröstvärn med skottgluggar) och väktaregång. Denna
äldre och lägre mur har 1288 och nästföljande åren blifvit dels
förstärkt genom en inåt staden anbragt, på uppåt smalnande hvalfbågar
hvilande förstärkningsmur, dels förhöjd med 3 à 4 alnar, då de äldre
krenåerna blifvit tillmurade. Under denna sednare period hafva ock
de nuvarande murtornen uppbyggts. Denna mur utgjorde i äldre
tider stadens inre befästning, men utanför muren befanns en yttre
befästning, bestående af dubbla vallar med tredubbla grafvar, öfver
hvilka broar eller vindbryggor fört. Tydliga lemningar efter vallarna
synas på några ställen, särdeles på norra sidan, nordergrafvarna,
äfvensom framför ett par tornportar synas murstycken, som varit
hvalffötter eller stöd för dylika broar.
Den areal, som inneslutes af stadsmuren, utgör 135 tunnland,
dock är hela arealen — som i stadens storhetstid ej förmådde inrymma
hela dess befolkning, utan blott det mäktiga och stolta köpmans- och
handelsståndet jemte bagare- och guldsmedsskråen samt kyrkor och
kloster och de dertill hörande byggnader, hvaremot de öfriga
handtverksskråen bodde utom murarna i de stora förstäderna — numera ej
bebyggd. Antalet bebyggda tomter eller gårdar utgjorde år 1865 910
och de obebyggda 30. Kronan eger 59 tomter, af hvilka 56 äro
utarrenderade. Nordvestra hörnet af staden är ej bebygdt. Der voro
under en längre tid åkrar, men dessa äro nu förvandlade till en
utmärkt vacker anläggning, bestående af dels en offentlig, utmed norra
och vestra murarna löpande, med träd planterad promenadplats, som
kallas «Studentalléen», dels innanför nämnde plats en stor, väl vårdad,
med omsorg och smak anlagd trädgård, «Botaniska trädgården», samt
en der bredvid liggande plantering af mulbärsträd. Denna
anläggning, en utmärkt prydnad och heder för Visby, började år 1855 på
af konsistoriinotarien doktor H. P. Gustafsson väckt förslag och är
bekostad af sällskapet D. B. V. (de badande vännerna). Nämnda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
