Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förra afd. Landet - 2. Gotland i kyrkligt, juridiskt, administrativt och militäriskt hänseende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Gotlands äldre indelning. 25
6 Ting. Tingen motsvarade Häraderna i Götarike. Hvarje Ting var
ett helt för sig, som hade sin domare eller höfding, hvilken valdes
och aflönades af allmogen. Han var sannolikt ursprungligen både
domare och anförare för den väpnade styrkan, som utgjordes af
tingslagets alla vapenföra män. Tingen delades i underafdelningar,
vanligen i fyra, som kallades Fjerdingar, eller, om Tinget var mindre, i
trenne eller tvänne afdelningar (Tredingar eller Hälfter). Dessa
underafdelningar utgjorde kommunerna. Hvardera hade sin föreståndare
(Fjerdingsman, Rådman). Tingens underafdelningar eller kommunerna
hade sin sammanhållning uti Tingssammankomsterna (som äfven hette
Ting), då hela tingslagets odalmän voro samlade. Tingen
sammanhöllos genom Tredings-Tingen, som voro gemensamma för hela
Tredingen, och Tredingarne eller hela landet hade en sammankomst,
hvilken var det högsta tinget och kallades Gutna-al-Tinget (alla
Gutars Ting), som här utgjorde en motsvarighet till Svearnes
Allshärjarting och Götarnes Allra-Göta-Ting. Gutna-al-Tinget lär hållits i Roma
eller Romma («Rummet»). Vid Tingssammankomsterna förrättades, här
såsom i det öfriga Skandinavien, offringar och höllos offergillen,
rättegångar förehades och domar afkunnades, marknad eller köpstämma
hölls, lekar och öfningar, åsyftande att pröfva hvarandras styrka,
vighet, snabbhet och vett, företogos. Dessa, af stora folkmassor
besökta sammankomster, voro folkfester, som hade en både glad och
religiös anstrykning; derför voro så väl sjelfva sammankomsten som
stället, hvarest de höllos, fridlysta och ställda under de höga
gudarnas hägn och beskydd. Sådant var förhållandet under hednatiden.
Med kristendomens antagande öfver hela ön upphörde, efter år
1100 eller kanske något förut, de fordna gamla glada
folksammankomsterna. Den nya läran medförde nya åsigter och nya seder. En ny
indelning af landet tyckes nu uppstått. Hvarje Treding delades i
tvänne hälfter. Dessa, som utgjorde hvardera en sjettedel af landet
(Sjettung), fingo namnet «Settingar». Hvarje Setting, bestående af 3
eller 4 Tingslag, utgjorde en Domsaga och ett Fögderi; dock fortforo
Tings- och Tredingsindelningen att ega bestånd jemte
Settingsindelningen, men Tredingarne utgjorde numera blott afdelningar i
kyrkligt och Tingen underafdelningar i administrativt hänseende. Uti
juridiskt hänseende voro Settingarne den enda och gällande
indelningen, så att landet utgjorde sex små domsagor med hvar sin domare,
Settingsdomare, öfver hvilka stod Landsdomaren, motsvarande fordna
tiders Lagman i de svenska landskapen och sedermera, vid sidan af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
