- Project Runeberg -  Gotlands land och folk /
17

(1871) [MARC] Author: Alfred Theodor Snöbohm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förra afd. Landet - 1. Gotlands läge och naturliga beskaffenhet samt hufvudnäringar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

urgammal tid odlats på Gotland, äro Råg, Korn och Hafre.
Sistnämnda sädesslag benämnes i Gutalagen, liksom ännu af allmogen,
«Hagre». Gotländska Senapen hålles för den bästa i Sverige. På
sednaste tiden har sockerbetsodlingen här införts med fördel.

Våra skogars hufvudbeståndsdel utgöres, liksom i det öfriga
Sverige, af Tall eller Fur, Gran och En, hvilka på gotländska benämnas «Tälle», «Fure», «Gräne» och «Ajne». Tjärveden, hvaraf vid våra
«Söjden» (tjärubrännerier) den välbekanta goda gotlandstjäran
brännes, heter på gotländska «fajtvid» och «mill-lute» (det sednare
namnet numera mycket aflagdt). Granen växer icke i sydligaste delen af
ön (Hoburgs och Gröttlinge Ting). Enen begagnas företrädesvis till
«Staur» (stör, gärdselvirke). År 1869 utkom en särskild skogsförordning
för Gotland. Nämnde år utskeppades till utrikes ort 214 centner
tjära, 357,400 kub.-fot balkar och sparrar, 466,100 kub.-fot bräder
och plankor.

Af löfträden sakna vi Bok («Böke»), hvaraf blott finnas några
få planterade, men ega, utom de redan nämnda ädlare slagen,
följande: Ek («Ajke») [1], Björk, Ask («Äske»), Asp («Äspe»), Al, Alm
(«Älme»), Lönn, Lind, Pil, Poppel, Rönn, Oxel och Vildäpleträd
(«Hoxel» och «Ahpald»). Eken frodas bäst i norra delen.

Odlade fruktträd äro de i södra Sverige vanliga, nämligen af
kärnfrukt: Äplen och Päron flera sorter, hvaraf en utmärkt äplesort,
som tyckes vara inhemsk för ön och kallas «Stenkyrke-äplen»; af
stenfrukt: Plommon och Körsbär (kissbär eller kyssbär).

Vilda buskväxter: Hassel («Hässle») trifves särdeles i södra
delen af landet, Törne («Tynne»), Njuponbuske («Engeltorn»),
Slionbuske («Slejar»), Benved («Bajnvid») och Vide.

Planterade buskväxter: Syrén, Jasmin («Schjersemin»),
Ligustrum och Berberis samt bärbuskarne: Hallon, Krusbär
(«Stickelsbär», 3 à 4 sorter) och Vinbär («Ripps», 3 sorter).

De vilda bärslagen äro: Smultron («Rödbär», 2 sorter, den större
kallas «Nejkar», som äro ett slags vilda jordgubbar), Blåbär, Lingon
(«Lindbär»), Björnbär («Salmbär») och Fogelbär.

Vi gå nu från Floran eller växtriket till Faunan eller djurriket,
men anmärka först att Gotlands-almen (ulmus campestris) är af


[1] Gotland lär fordom haft herrliga ekskogar, af hvilka nu föga är i behåll. För omkring 40 år sedan hade ön ännu 25,000 ekar, som fingo inlösas af
jordegarne för några skillingar stycket.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:12:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gotlands/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free