Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hussaren Riego
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kung Carl tog i kriget ut med ag ett tjog,
Dem alla vid Narva man särade såg,
Ack, fällde som högdjur i parken!
Den äldste left »femton», den yngste blott »tolfr,
Men säkert till kinden de lade sin kolf
Och sträckte friskt ryssar till marken.
Man fann dem förblödda, begrafna i snön;
De hållit sig väl och de fingo sin lön:
Tjufpojkarne blefvo drabanter. »
Snart läktes den unge soldatens fclessyr;
Jemhufvudet Carl tyckte om äfventyr
Och sökte dem på alla kanter.
Se’n följde de honom i lust och i nöd,
Der stympades en och der nedföll en död;
Af dem tog man inga till fånga.
Men ack, efter lönnmordet vid Fredrikshall,
När lejonet sköts af en räf, knall och fall.
Blott återstod en af de många.
Strax afsked han tog ur förrädarnes här;
Han reste till Skåne och gifte sig der.
”Med kungen, huskorpar än skria,
»Gick äran; hans bane vår olycka var.»
Så sad’ salig grefven, som var farfarsfar
Till Wolmars blåögda Maria.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
