Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kants lära - Kants estetik och statslära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
varje på social åtskillnad grundat herravälde av en
medborgare över en annan. Varje befattning bör
stå öppen för envar enligt hans personliga
kvalifikationer. Tvång får utövas mot en medlem av det
borgerliga samhället endast för tryggandet av rätten. Den
allmänna meningen bör ha fri möjlighet att uttala
sig i statens angelägenheter, häri ligger
medborgarrättens förnämsta värn, och en sådan frihet innebär
även det säkraste medlet att förebygga revolution.
Som den bästa statsförfattningen betraktade Kant
den »republikanska», vilken term, såsom det
framhållits (Grotenfelt, s. 162; Kronenberg, s. 258; Döring,
s. 148), han dock ej använde i dess nutida specifika
bemärkelse utan såsom i allmänhet åsyftande en stat,
där lagstiftningen handhaves av en
folkrepresentation, medan den verkställande befogenheten utövas
av en relativt självständig statsmakt. En
demokratisk författning, enligt vilken all makt, lagstiftning,
verkställighet och lagskipning, befinner sig hos folket
eller dess valda representanter, lämnar icke heller den
garanti mot missbruk, utan leder till despotism och
godtj^cke; i synnerhet förhåller sig ett sådant system
icke välvilligt mot den andliga friheten. En
mönstergill statsförfattning kan ej irtan vidare skapas, »ty
av ett så krokigt virke som människan kan någonting
riktigt rakt ej timras», men den största tryggheten
mot missbruk av den högsta makten erbjudes genom
åtskiljande av lagstiftningen, den exekutiva makten
och domarvärvet — en återverkan hos Kant av
Locke och Montesquieu. Framför allt får
lagstiftningen och den verkställande makten aldrig utövas
av samma myndighet, ty därav uppstår städse den
ena eller andra arten av despoti. Själva
regeringsmakten kan utövas av en enda person (såsom i en
konstitutionell monarki) eller av ett kollegium. Av
de under hans tid förekommande statsformerna synes
150
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
