Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
298
dö i ordets djupaste betydelse. Ty livet uppslukar döden.
Den ståndpunkten måste vi söka nå, att vi kunna
säga: »Jag lever, dock icke nu jag, utan Kristus lever
i mig.»
Aposteln Paulus älskar att tala om Kristi
tillkommelse. Men sällan ställas vi i denna tid inför denna
stora tilldragelse. liksom man har försökt omgestalta
döden, förvandla dess karaktär, så har det skett även
med sanningen om Kristi tillkommelse. Hur många är
det väl, som förkunna, att Jesus Kristus skall komma
åter hit till oss före domen och hämta de sina? Allt
detta förklaras vara en missuppfattning och en
villfarelse. Vi hava, heter det, ingenting annat att vänta än
Kristi tillkommelse till dem. Och likväl kan ingen undgå
att se, att aposteln Paulus för sin del var alldeles
övertygad om, att det skulle komma en dag, då hans Herre
skulle uppenbara sig i skyn för att taga med sig både
dem som i tron på honom hade dött och då skulle
uppstå, och dem som då levde, och att de tillsammans
skulle få uppfara på skyar, sin Herre tillmötes i luften.
Denna Jesu Kristi tillkommelse har satts å sido och
sättes alltjämt å sido av flertalet bland dem som
förkunna evangelium. Man säger: Den dagen kommer
icke. En dom kommer. Men talet om Kristi andra
tillkommelse är fantasier, överspända tankar, fostrade
av en överspänd inbillning och ingenting annat.
Men vad var denna sanning i den första kristna tiden?
Var och en som har läst aldrig så litet kyrkohistoria,
för att icke säga bibeln, vet, huru det var i den
apostoliska tiden, huru som läran om Jesu andra tillkommelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
