Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
290
metall. Ja, säger en annan, men ännu har det icke varit
inne i elden, ännu är icke slagget bortrensat. Många
andra behövliga processer äro ännu icke vidtagna.
Guldet och elden höra samman. Utan elden är guldet
rakt ingenting. Först i degeln blir det den skinande
metallen, som ännu står främst bland alla metaller i
skönhet.
Så är det nog också i vårt liv. När det går ut ur den
helige Andes skapande hand såsom ett pånyttfött liv,
är det ännu så litet, så ringa. Det har ett värde,
naturligtvis, ett evighetsvärde. Men det måste sovras, fejas,
rensas. Slagget måste bort. Och först när detta sker,
säger Petrus här, blir det en outsäglig och härlig glädje
att träda in i den himmelska världen. Våra sinnen äro
icke på en gång skapade färdiga för denna himmelska
värld. Först genom lidandets ugn, först genom att vi
gå in under Guds ledning och foga oss i den, kunna vi
riktigt gripa och fatta denna den himmelska världens
skatter, evighetens stora livsvärden. Och därför, ju
mer tron överlämnas åt Gud till en sådan reningsprocess,
dess mer blir det för oss möjligt att glädjas i den
himmelska världen.
Något annat, som också gör, att vi aldrig här nere
kunna riktigt glädjas åt den himmelska världen, är,
att vi skulle aldrig förmå det. Det skulle spränga
hela vår varelse i stycken, om en riktigt himmelsk
glädje, oblandad med något jordiskt, uppfyllde oss. Vad
som vidare gör, att vi icke här nere kunna fatta den
himmelska världens storhet, är, att vi ännu icke hava
sett den värld, där Lammets ansikte är solen. Ja,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
