Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
213
Sa börjar vandringen i ljuset. Men den består i något
mer än syndaförlåtelse, rening, frid och lycka. Den är,
som det också här säges, gemenskap med Gud, med Fadern
och hans Son. Denna gemenskap innebär: Barnets
hand i Faderns, barnets försök att hålla jämna steg
med sin ledsagare, barnets bemödanden att trycka sig
nära sin följeslagare, ty det är så mörkt runt omkring,
barnets behov att hålla sig nära honom som är livets
ljus. Gemenskap med Gud, det är något som renar.
Om man är tillsammans med en människa, som är ädel
och, mänskligt talat, god, så fostrar det, renar det.
Att vara tillsammans med Gud, det renar från synd i
tankar, ord och gärningar. Jesu egna trivas i den
atmosfären, i Guds närhet. Håller man sig riktigt nära Gud,
då vandrar man med Gud, då drages man framåt
med honom, bort från mörkret fram tiU det eviga livets
ljus.
Hur viktig är icke denna vandring i ljuset! Om vi
leva i Anden, så låtom oss ock vandra i Anden! Vandra
vi med Gud, så är det ock åtskilligt i livet, som
kommer bakom oss. Försök därför att hålla dig nära
Gud!
Att vandra med Gud är vidare överlåtelse, hängivenhet,
lydnad. Det är att följa I^ammet, vart det går. Och
allt detta är ljus och glädje. ljuset och glädjen äro ju
besläktade. Därför skriver Johannes, att när vi vandra
i ljuset, hava vi rening genom Jesu Kristi, Guds Sons,
blod, och att när vi hava gemenskap med Gud och med
varandra, är vår glädje fullkommen. Jag tänker mig,
för att taga en bild, ett barn, som varit olydigt. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
