Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skatten i Uppsala slottsruin och Andra berättelser - I. Skatten i Uppsala slottsruin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 84 -
helt plötsligt och sökte upp mig. Han påminde
mig om vår gamla öfverenskommelse och
föreslog mig att följa med till Uppsala för att leta
efter skatten.
Jag skrattade förstås åt honom, jag trodde
att han, liksom jag, glömt de där barnsligheterna.
Men Wille förblef fullkomligt allvarsam.
»Saken är den», sade han, »att jag gjort en
stor upptäckt.»
»Såå», sade jag.
»Jag har nyligen funnit det dokument, min
far upptäckte i Uppsala-arkivet för 25 år sedan.
Resultaten af hans egna forskningar finnas
äfven antecknade å detsamma, och med ledning
däraf är jag öfvertygad om, att vi skola finna
skatten.
»Galenskap», sade jag, »tänk på din fars
sorgliga historia.»
Hade han fått behålla sitt förstånd, skulle
han nog ha lyckats», invände Wille. »Jag har
emellertid beslutat att fortsätta spaningarna,
som genom min fars iråkade olycka blefvo
afbrutna. Yill du följa mig, så dela vi fyndet;
skatten är säkerligen stor nog att göra oss båda
rika. Ser du», fortfor han, »jag måste bli rik,
jag måste bli det.»
»Hvarför det?»
»Mins du pastorns vackra dotter»4?
sporde Wille.
»Menar du Hilma eller Nanny?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
