Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
raktär; isen drar sig tillbaka, dock med mellanliggande perioder,
af framryckande t. ex. i Skåne; ytmoränerna nedläggas (som
egentligt krossgrus) på den fasta och hårdt tillpackade bottenmoränen,
(bottengruset); rullstensåsarnes kärna bildas, glacialsand och
glaciallera afsattes, glaciala skalgrusbankar uppkastas vid
hafsstränderna, en storartad transport af flyttblock sker under hela tiden.
0:0 Höjning inträder, men isen fortfar att draga sig tillbaka
till fjälltrakterna; åkerlera, mosand och postglaciala
skalgrusbankar afsättas, åsarnes "skal" fullbordas, sötvattensleror och
torfmosslager med nordliga former uppkomma, klimatet förmildras,
växter och djur inkomma, Östersjön afstänges från Ishafvet, och
Öresund uppkommer, hvarigenom Skandinavien blir en halfö med
landförbindelse norrut. Detta sista skede motsvarar den
postglaciala tiden, som bildar öfvergången till nutiden (bild 125).
Bild 126.
Jättegrytor vid Vik i Vätte härad af Bohus län. (Enligt E. Olbers).
I Schweitz och England har man, såsom förut blifvit
framstäldt, iakttagit tvänne isperioder, åtskiljda genom en
mellanliggande s. k. interglacial period
med temligen blidt klimat. I
Skandinavien har man ej med
säkerhet kunnat påvisa den
sista af de tvänne glaciala
perioderna 1).
I fasta berghällar finnas rätt
ofta lodrät stående, väl utsvarfvade
runda fördjupningar eller hål, hvilka
man kallat jättegrytor (bildd. 126
Jättegryta (med 2:ne mynningar) på Hållön i Ro- °ch 127). I deras botten påträffas
hus län. (Enligt e. Olbers). ofta de runda stenar, eller s. k. Ib-
*) I Skåne finnes visserligen en sötvattenslera med växt- och
snäcklemningar, liggande emellan tvänne moräner, hvilket antyder tvänne perioder i
isens framryckande. Men dessa kunna ej motsvara de tvänne stora glaciala
perioderna, om nämligen, såsom det allmänt antages, den storartade land-
Bild 127.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
