Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte perioden (Från förra delen af 1600-talet till förra delen af 1800-talet)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(1724) långt in på 1800-talet och som utgaf en mängd
atlanter[1]. Homann var själf en skicklig kartstickare
och har återupplifvat denna konst i Tyskland;
dessutom anställde han framstående lärde som ständiga
medarbetare. För de utomeuropeiska världsdelarna kunde
man icke i Tyskland få annat material än det, som
lämnades af de sjöfarande nationerna, och därför voro
de Homannska kartorna öfver dessa länder kopior, om
ock kritiskt gjorda, men för Tyskland har han lämnat
flera originalkartor. Hos denna firma, som efter
1730 hette HOMÄNNISCHE ERBEN, utkom 1750 den första
kritiska kartan öfver Tyskland Germaniae mappa critica
af TOBIAS MAYER, berömd icke blott som kartograf utan
än mer som astronom. Någon allmän på triangulation
baserad karta öfver Tyskland kunde naturligtvis icke
komma i fråga på denna den politiska söndringens tid,
men flera enskilda länder blefvo under senare delen
af 1700-talet på detta sätt kartlagda, och på dessa
arbeten stöda sig J. A. JÄGER, Grosser Atlas von
Deutschland (utkom 1789 i 81 blad, skala 1:225,000)
samt F. SOTZMANN, Karte von Deutschland (1789, i
16 blad). Dock voro kartorna öfver Tyskland ännu i
början af 1800-talet så bristfälliga, att Napoleon
fann nödvändigt att låta utarbeta bättre genom
franska ingeniörer.
Under 1800-talet har kartografien nått sin högsta
utveckling i Tyskland både tekniskt och med
afseende på innehållet. Särskildt epokgörande har
därvid JUSTUS PERTHES geografiska anstalt i Gotha
verkat, från hvilken utom en mångfald andra kartor och
geografiska verk (bland a. Petermanns Mittheilungen)
äfven utgått vårt århundrades förnämsta atlas Adolf
Stielers Handatlas (första uppl. 1817, den tolfte
1888–92), samt den icke mindre frejdade Physikalischer
Atlas von Heinrich Berghaus (första uppl. 1838–48,
den tredje 1893).
Englands första större kartverk utgafs 1733 af HERMAN
MOLL: Atlas of the world, or a new and correct set of
maps, hvilken sedan trycktes i nya upplagor och fick
samma betydelse för England som Homanns kartor för
Tyskland och Sansons för Frankrike. En ny världskarta
med alla de nya upptäckterna utgaf AARON ARROWSMITH
1790, och denne kartograf undanträngde genom sin
General-Atlas, som utkom 1817, Molls kartverk. Men
den engelska kartografiens högsta ära har vunnits på
sjökortens område; här blir England under 1700-talets
senare del det viktigaste landet. Och ej nog härmed:
de engelska upptäcktsresandena bidrogo nu mest
till att uppdaga, hvad som hittills var okändt af
jorden, och att kontrollera de gamla upptäckterna,
därför var det från England materialet äfven för de
nya landtkartorna öfver utomeuropeiska länder måste
hämtas. De engelska resebeskrifningarna, i första
rummet Cooks, åtföljdes af väl gjorda kartor, hvilka
blefvo grundläggande för den följande kartografien.
Den första större samlingen sjökartor utkom i England
1728 under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
