Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra perioden (Den äldre medeltiden, omkr. 400-1250)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kom han ända till Irland, där han och hans folk
gjordes till trälar. Men Karlsefne och de öfriga
drogo söderut och funno här en flodmynning och ett
ställe (Hóp), där det verkligen fanns »själfsådda
hveteåkrar»[1]
på de lägre ställena vid floden, medan
det högre upp växte vildt vin. Här fingo de under
vintern (1004–5) också besök af skrälingar[2] (indianer)
med hvilka under vintern drefs någon byteshandel,
men hvilka senare sökte fördrifva främlingarne. Väl
segrade grönländingarne, men de beslöto dock
att återvända till Straumsfjord, där Karlsefne
stannade följande vinter (1005–6). Emellertid
ställde kvinnorna till inre strider, hvilka torde
hafva bidragit till att man följande sommar beslöt att
vända hem. Karlsefnes eget fartyg nådde också Grönland
1006, men det andra drefs åt öster till Irlandshafvet,
där det förliste, och blott hälften af folket räddade
sig till Irland[3].
Inga isländska källor tala om något vidare
kolonisationsförsök i Vinland; däremot skall Grönlands
förste Biskop Erik Gnupsson år 1121 hafva »dragit ut
att söka Vinland», hvilka ord väl beteckna, att han
icke fann det; och år 1347 omtalas, att till Island
kom ett litet grönländskt skepp, som hade varit i
Markland, sannolikt för att hämta timmer[4]. Det har
antagits, att det var någon berättelse härom, som
föranledde bröderna PIZZIGANI att på sin karta af
1367 väster om Irland uti Atlantiska hafvet förlägga
en ö Brazil (»skogön»). Med säkerhet kan man däremot
påstå, att Columbus icke alls haft någon kännedom om
dessa upptäckter på vårt västra halfklot, och de kunna
därför icke hafva inverkat på hans resa. – Icke heller
afser ett hos några isländska källor under medeltiden
förekommande namn Stor-Irland eller de Hvite männens
land Vinland, utan myten härom har sin grund i Dicuils
berättelse om att irländska munkar varit bosatta på
Island eller, som han säger, Thule, hvilket gifvit
isländarne anledning att skapa detta Stor-Irland[5].
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
