Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Enskild välgörenhet. Av VALDEMAR HANESON
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1767 Willinska fattigfriskolan. Till detta starka enskilda intresse för det
uppväxande släktet bidrog, förutom det understöd barnen genom sin
hjälplöshet städse kunna påräkna, otvivelaktigt dels den tidens merkantilistiska
befolkningspolitik, dels en önskan att söka avhjälpa den bristfälliga
folkundervisningen. Samtliga institutioner voro nämligen även skolor. Då
folkundervisningen först år 1842 eller över 100 år efter barnhusets grundande statligt
organiserades, framträder redan på 1700-talet ett drag, som senare i icke
ringa utsträckning varit utmärkande för välgörenheten: den är vägrödjande
för statliga och kommunala åtgärder, hedd av det i jämförelse med det
statliga mera lättrörliga privata initiativet hinner filantropien tidigare än
offentliga myndigheter ingripa mot sociala missförhållanden och bidrager genom
sitt arbete att skapa opinion mot desamma. Härmed vare dock icke sagt, att
välgörenheten städse väljer de mest lämpliga formerna för utrotandet av
socialt ont.
Mot slutet av 1700-talet inrycktes en ny grupp i den göteborgska
filantropiens verksamhetsområde — de sjuka. Niklas Sahlgrens testamentariska
bestämmelser angående Sahlgrenska sjukhuset tillkommo år 1772, Johan
Holtermans om sjukhus för veneriskt sjuka år 1793. Ehuru intet i
testamentet häntyder därpå, torde den Holtermanska donationen närmast ha
tillkommit på grund av de iakttagelser donator i egenskap av trankokeriägare
haft tillfälle göra angående de veneriska sjukdomarnas utbredning under
1700-talets stora sillfiskeperiod.
Under 1800-talet inträder den filantropiska verksamheten i Göteborg i ett
nytt skede, som i flere avseenden skiljer sig från det närmast föregående.
Den första förändringen av betydelse är dess specialisering. Den inriktar
sig på att hjälpa bestämda kategorier av fattiga och sjuka, icke fattiga och
sjuka i allmänhet. Det första exemplet härpå är den ovannämnda
Holtermanska donationen. I fortsättningen kom självfallet denna specialisering
att bära spår av den för Göteborg karakteristiska yrkesfördelningen. Genom
handlanden Jonas Sernströms testamente av år 1817 inleddes sålunda den
långa raden donationer till köpmän och deras efterlevande m. fl., vilka nu
enligt en till Jubileumsutställningen särskilt verkställd utredning årligen
avkasta omkring 100,000 kronor. Typiskt för yrkesfördelningen i Göteborg
är även det år 1831 stiftade Sjömannasällskapet, det första i sitt slag i
Sverige och ävenledes understött av en mångfald donationer, avsedda såväl till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
