Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs stads finanser. Av AXEL RAMM
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sig 1711—13 vid omkring 15,000 för att 1714—16 åter uppgå till omkring
20,000 dr. Stadens löntagare drabbades hårt, då år 1711 bestämdes, att
de som hade löner från 100—200 dr skulle avstå halva och de som hade
över 500 dr 3/4-delar av lönen, en bestämmelse, som i någon mån lättades
år 1712. »Kronoskatten» ökades avsevärt år från år och en
förmögenhetsskatt — »tvåprocentsavgiften» — lades på all förmögenhet. Och så lade
man till en början beslag på kyrkokassorna, för att sedermera göra anspråk
även på medel tillhöriga hospital, fattigkassor och omyndiga, »mot
säkerhet och 6 % ränta», som det då hette.
Men ändock räckte medlen icke till, och när Karl XII i december 1715
återkommit till Sverige, började nya försök att anskaffa pängar. Göteborg
ansågs vara rikt och förmöget och konungen tvekade icke att fortfarande,
liksom förut, taga dess hjälp i anspråk. Till sin hjälpare fick han
justitie-borgmästaren W. S i 1 e n t z, en »egennyttig och fåfäng man», som dock
krävde »kompensation» — som det numera heter. Och så tillkom
iji6 års reglemente
som utfärdades i »Hufwud-Qwarteret Torpum i Norrige» den 23 maj 1716
med en ny »Götheborgs Staads Staat pro Anno 1716 Första Januarij» —
d. v. s. gällande från 1716 års början.
Konungen behövde pängar. Och Silentz förstod att begagna sig av detta
nödläge för att utverka åt stadens magistrat de förmåner, som upphävts
genom 1695 års reglemente. Detta lyckades, och konungen föreskrev —
alldenstund »hvar och en stads både förkofring och heder mycket deruppå
ankommer, att densamma med en ansenlig Magistrat är försedd» — att
den skulle anordnas ungefär som före år 1695 med en »Buhrgrefwe, Tre
Praesidenter, Tre Magistratens Äldste, en Praeses i Kjämnärs-Rätten, Nijo
Rådmän, en Syndicus, en Secreterare, en Notarius och Actuarius» m. fl.,
varjämte stadsbokhållaren upphöjdes till »Cammererare». Rönerna för-
höjdes enligt en ny stat och rangen ökades — »Magistrats-Personerne skohle
för deras egne Personer räknas för Adel» och burggrevarne lika med
stats-sekreterarne, presidenterna lika med vice-presidenterna i hovrätten och
kollegierna, syndikus lika med sekreterarne i Kungl. Maj:ts »Cantzellie»,
rådmännen och sekreteraren lika med »Gouvernamentz-Secreterare» och
stadskamreraren lika med »General-Gouvernamentz-Cammereraren» o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
