Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kommunalförvaltningen. Av T. PETRI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rättigheter och handlingar för att, när sådant behövdes, giva upplysningar i
förekommande frågor. Sekreteraren skulle ansvara för stadens kansli och
korrespondens, notarien föra civilprotokollet i rådstugan samt aktuarien
vårda stadens handlingar och föra kriminalprotokollet.
Borgerskapets äldste utökades från 24 till 48, »på det att borgerskapets
rätt och förmåner så mycket bättre må blifva i akt tagen».
Den av Karl XII sålunda införda, synnerligen dyrbara organisationen
blev endast av kort varaktighet, i det att Ulrika Eleonora efter begäran
av rikets ständer genom nådigt brev av den 11 juni 1719 upphävde
densamma och från och med nämnda års början i allt huvudsakligt
åter-införde 1695 års här ovan omförmälda, betydligt anspråkslösare
organisation såväl av magistraten som av stadens äldste, vilkas antal ånyo
bestämdes till 24.
Det tidsskede, som härefter inträdde, erhöll sin huvudsakliga prägel av
borgerskapets strävan att förskaffa sig ökat inflytande vid avgörande av
stadens angelägenheter. Särskilt framställdes från de äldstes sida krav på
delaktighet med magistraten i dispositionen och förvaltningen av stadens
enskilda medel, i det att de begärde fri tillgång till stadens böcker och
räkenskaper samt en nyckel till stadskassan. Samtidigt påfordrades, att
de s. k. sammanskottsmedlen och de tolagsmedel, som anvisats för
inkvarteringen, skulle stå under borgerskapets enskilda disposition för att till
föreskrivna ändamål begagnas. I resolution av den 2 oktober 1732 inrymde
dåvarande landshövdingen de begärda rättigheterna åt borgerskapet, men
magistraten underlät att ställa sig denna resolution till efterrättelse.
Borgerskapet besvärade sig häröver, men 1746 förklarade sig den dåmera
fungerande landshövdingen icke vara i stånd att pålägga magistraten att
underkasta sig 1732 års resolution. Tvisten drogs under Kungl. Maj:ts prövning,
och genom resolution den 1 augusti 1748 upphävdes 1732 års resolution
såsom icke förenlig med stadens erhållna privilegier, resolutioner och
reglementen, som skulle bibehållas vid deras förra kraft. I skrivelse till
landshövdingen samma dag föreskrevs dessutom, att han och magistraten icke i
andra mål och vid andra tillfällen, än då kungl. förordningar det uttryckligen
bjöde, ägde tillåta borgerskapet att församlas och företaga sig någon
överläggning, utan borde borgerskapets 24 äldste eller deputerade, dem
borgerskapet till den ändan ägde av sina medlemmar utse och välja, såväl draga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
