Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hundarna på Capri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
158 HUNDARNA PÅ CAPRI
läggas på åsnornas blodiga ryggar och rostiga betsel stoppas in i
sargade munnar. Aaaah! aaaah! avanti! I väg upp till Monte
Solaro i en och en halv timmes styv stigning med de sorglöse
turister! Ja, skön är vägen, som slingrar sig upp längs bergets
flank bland granitburen grönska av myrten och ginestra.
Synfältet vidgas alltmer — aaaah! aaaah! ännu en brant, och
vingårdar och olivskogar ligga djupt under edra fötter och över
edra huvuden resa sig djärva klippor, vilda i sin väldiga
ödslighet som Alpernas Via Mala, med Barbarossas förvittrade borg
nitad fast på dess branter. Där ute glänser golfen, gördlad av
strändernas ovanskliga fägring, och från Posilipos piniekrönta
udde simmar ö vid ö bort mot Medelhavets blånande fjärran —
wunderbar!
Under sadeln svider som eld, och munnen är så öm av de
ideliga ryckningarna i det tunga betslet; men friskt mod, liten
åsna! Där uppe på höjden bor Padre Anselmo i sitt
eremitkapell och där finns gott vin för törstande strupar!
Andra, som ej kommit så långt som fram till åsnestallet, luta
sig tankfulla mot Piazzans balustrad, där några sjömän sitta
och hänga och se ut över golfen. Ögat glider förstrött över
Napolis glansfulla linje och Vesuvius’ väldiga silhuett och
följer tankspritt riktningen av någon utsträckt hand, som pekar
bort mot Sorrentos udde, där ångbåten skjuter fram på väg
till Capris grotta. Och där komma de bägge blinda gubbarna,
"Fenocchio" och Giovanni, med vana fötter trevande sig fram
över Piazzan på väg till sitt vanliga hörn vid vägkanten, där
sorlet av tusentals muntra turister dragit dem förbi, där de
suttit sedan årtionden med sina gamla fiskarluvor i de
utsträckta händerna och sina tomma ögon stirrande ut i deras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
