- Project Runeberg -  Öfversigt af Svenska Riksrådets statsrättsliga ställning från Gustaf I - 1634 /
75

(1873) [MARC] Author: Leo Mechelin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

75

till ett högre embetsmannastånd. Men dessa elementer hade
icke erhållit sin utbildning, den bestämda organisationen
saknades. Man kan, vid betraktandet häraf, icke återhålla
den frågan, hvarföre denna organisation ej blef vidtagen,
hvarföre ej denne store monark, som i alla grenar af
förvaltningen fordrade ordning och reda, för riksrådets
vigtiga funktioner införde en lagbestämd ordning.

Vi svara med en erinran om de motsägelser, som
vid en statsrättslig granskning i mer än ett hänseende
framträda i Gustaf Wasas regering.

Att det hos konungen var en ledande tanke, att bringa
enhet i förvaltningen, förena alla trådar deraf i den
centrala maktens hand, framstår klart ur hans
styrelseverksam-het. För att bringa denna tanke i system och betrygga
detta system, hade en omfattande regeringsform bort
stiftas. Men det stannade vid partiella åtgärder: en
kammarordning och fogde-instruktioner. Regimentsformen i
Vestergötland gällde blott en provins och skulle, om den
fått bestå, hafva rubbat den åsyftade likformigheten; men
den blef ett fåfängt försök att infora utländska former;
ett försök gjordt af en konung, som väl mer än någon till
själ och hjerta var svensk.

De facto erkände Gustaf nödvändigheten, att för
riks-vigtiga frågors lösande påkalla nationens medverkan. Och
han hade utan tvifvel, isynnerhet för beskattningsväsendet,
bort erfara mångfaldiga olägenheter deraf, att inga
lämpliga former funnos för folkviljans inhemtande. Men
likväl väckte han icke ens fråga om att gifva riksdagen en
bestämd och bindande organisation.

Hela hans lif vittnar om sträfvandet att betrygga
rikets sjelfständighet, öka dess styrka och befästa dess enhet.
Att göra konungamakten ärftlig, var derföre redan tidigt
hans plan. Sverige såsom arfrike skulle undgå dessa
partistrider, som så ofta uppblossat för konungavalets skull,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:37:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/g1-1634/0083.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free