Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Återtåget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
orörligheten hos den fullständigt överraskade.
Truppens uppträdande hade varit så snabb och oväntad,
att han ännu trodde sig drömma. Vid detta lägets
overklighet kunde det icke vara någon fara. Allting
var lögn. Och han stannade på sin plats utan att förstå
löjtnanten, som rned råa ord befallde de tjockskalliga
civilisterna att draga sig tillbaka.
Ekot av explosionen hade befolkat landsvägen med
ryttare. De kommo fram från alla håll och slöto sig
till den första truppen. Ulanerna galopperade nu med
sådan säkerhet, som om orten vore övergiven.
"Ge fyr."
Desnoyers var omgiven av ett dånande moln, som
om virket i samtliga träd, som han hade framför sig,
fallit tillsamman.
Den otåliga skvadronen höll genast inne. En hel del
av den rullade på marken. En del reste på sig och
kröp ihop för att bliva mindre synliga då de sprungo
nedifrån vägen. Andra blevo liggande med utbredda
armar på rygg eller magen. De herrelösa hästarna
be-gåvo sig med släpande tyglar i vansinnig galopp över
fälten, varvid stigbyglarna slogo dem i sidorna. Efter
detta hagel från skjutvapen, som hade spritt förvåning
och fruktan i deras leder, skingrade sig fienden i alla
riktningar och försvann nästan ögonblickligen i skydd
av allén.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
