Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
av granna broderier slöt sig om hennes feta kropp,
stelnade till och drog sig omilt undan.
— Du är dig då lik, sade fru Sundling litet surt.
Är du inte glad att se mig?
— Jo, för all del, välkommen, svarade fröken Steen
pliktskyldigast.
När de kommit upp i fröken Steens rum, där
fönstren stodo öppna till den vackra trädgården,
började fru Sundling syna allt med närgångna blickar.
— Här har du ju det bra, sade hon till sist och
tog av sig hatten framför den ovala spegeln. Stäng,
snälla du, bad hon sedan, det drar så på mig.
Fröken Steen stängde fönstret med hopknipen mun.
— Och du själv, fortsatte den andra och ställde
sig i all sin bredd framför systern. Du har då inte
blivit fetare på den här tiden. Men det är något —
du har förändrat dig... Ä, nu ser jag —- håret!
Då rodnade fröken Steen. Hon hade verkligen satt
upp håret på ett annat sätt. Det var ett tafatt försök
av henne att bättra på sitt utseende, att locka fram
något mjukt drag i det kantiga ansiktet med den stora
vassa näsan. Fru Sundlings muntra, litet
medlid-samma blickar sade henne nu, att hon alls icke
lyckats, att hon fortfarande inför denna var den gamla
kantiga, äldre systern, den fula ankungen som aldrig
kunde förvandlas till någon skön svan.
Hon bad sin syster att sitta ned. De talade trögt
med varandra. Men sedan fröken Steen gjort ett par
frågor om barnen, behövde hon inte säga mycket
mera. Den andra hade fått upp sitt favoritämne, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
