Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
välordnade dagarna rullade omkring som
byggbitarna i en leksakslåda.
Fru Sigrid Ryd stod i dörren. Stefan reste sig
hastigt. Med ett uttryck av otålighet kastade Ansgar ifrån
sig korten.
När doktor Stefan Norelius den kvällen tog tåget
hem, voro hans tankar så ivrigt sysselsatta med vad
som förefallit under aftonen, att han inte märkte Tyra,
som åkte ut med samma vagn. Inte förrän de båda
stigit ur vid stationen och börjat gå vägen framåt
till villan, fick han syn på henne.
— Tyra! sade han misslynt. Så sent!
Hon kom fram till honom.
— Jag hann inte med förra tåget, mumlade hon
urskuldande och fortsatte vid hans sida.
Han såg på henne, där hon gick bredvid honom.
I hans öron hamrade ännu den ryska dansen. Hon
mötte hans blick.
— Jag önskar, att doktorn inte vore ledsen på mig,
sade hon.
Han smålog. Missnöjet med henne hade
försvunnit. De sade ingenting mer, men omedvetet rättade
hon sina steg efter hans, och denna flicka, som gick
bredvid honom i mörkret, föreföll honom plötsligt
hemlighetsfull. Han tyckte nu att Tyra påminde om
ryskan, och han tänkte på hur hon brukade stå i hans
rum, sysslande med hans skålar och instrument. Också
i hennes ögon hade han varsnat detta brännande,
dunkla, som lät en ana att det fanns en dold kraft,
vilken skulle springa upp vid ljudet av en efter-
7. — Krusenstj erna, Fru Esters pensionat.
97
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
