Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - trouvère ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
trouvère — 709 — tuerie
har du fått det ifrån (hvad är det för en idé)? on trouve de cela partout äfv. sådant kan fås öfverallt,s. ~ [be-, in]finna sig; finna, träffa p. hvarandra, träffas; påträffas, finnas [att få], [kunna] fås; befinnas [vara]; ibl. stå, ligga, vara [belägen]; finna en.tycka sig vara (hafva); se ~ avec ibl. komma, vara tillsammans med; opers. il ~ trouva det fanns, befanns; se ~ bien [be]finna sig väl, må väl [de af], vara belåten,ibl. trifvas [de med] ; cela s. trouve bien det faller sig bra; suivez ce conseil, ] vousous en trouverez bien äfv. det skall bekomma er väl; se ~ mal m. &c illa: äfv. svimma; ibl. ha olägenhet [de af] ; s. ~ en danger befinna sig, vara i fara; s. ~ nez à nez stöta p. hv., ihop ; il s. trouve du talent h. tycker sig ha (att h. har) talang etc. ; le compte] ne se trouve pas går ej ihop: cela s’est trouvé au bout de m. plume det föll mig in medan jag skref; son voyage] s. trouve retardé uppsköts, blef uppskjuten; cela ne se trouve pas sous le pas ell. sabot d’un cheval det är ej s. lätt funnet, att få &c; comme cela se trouve allt som det faller sig; il s. trouva quantité* de monde där fanns (var) en mängd människor; il se trouve que äfv. det visar sig att.
trouvère, fornfransk skald : trouvère,
trouveur, [[mindre brukligt]] s. en som [upp]finner; a. uppfinningsrik.
Troyon, ~ne*, folkn. tröjan, -ska.
troyen, ~ne*, a. trojansk,
truand, ~e*, F P [[mindre brukligt]] © landstrykare, lösdrifvare, -erska.
truandaille*, F P [[mindre brukligt]] © lösdrifvarpack.
truanderie*, F P [[mindre brukligt]] © lösdrifveri.
truble*, [fi sk] håf.
1. truc, maskin [eri] (mekanik); P F fint, fuffens (konst, hemlighet).
2. truc[k],järnv. öppen godsvagn, trucheman ell. truchement, tolk.
trucher, 1:1,itr. P föråldr. bettla.
trucheur, euse*, P föråldr. bettlare, -erska.
truelle*, [[teknisk term]] murslef ; ett slags fiskspade,
truellée*, en murslef full.
truffe*, tryffel ; aux ~s tryffel-, tryfferad.
truffer, 1:1,tr. kokk. garnera med tryffel, tryf-fera.
truffière*, tryffelland.
truie*, sugga, so.
truisme, allmänt erkänd sanning ell. sats, banal sanning,
truite*, forell, laxöring.
truité, ~e*, a. rödfläckig som en forell; 0 fonte lagom satt ell. malmadt, hageisatt tackjärn; pomoi. reinett. [-vinterparmän.-. vinterparmän.
trullisation*, ark. rappning med murslef.
1. trumeau,ark. trymå; väggspegel.
2. trumeau,slakt. lårstycke.
trusquin, [[teknisk term]] strykmått. tsar, etc. s. czar, etc.
tu, pron. pers. du; s. te, toi; F être à ~ et à toi avec qn vara du med ngn.
tuable, a.2 F som kan (är färdig, lämplig att) slaktas.
tuant, ~e*, a. F dödande [tråkig etc.],
tu-autem [utan pl.], F voilà le ~ det är knuten,
tube, rör, tub; ~ d’amorce* tändflaska, -kolf; ~ d’étambot propellerhylsa,
tube-carcasse [pl. -s-s], tub för skjutning från lane med minor.
tube-cartouche [pl. -s-s], men exercismina.
tuber, 1:1,tr. tubera, förse med rör.
tubercule, rotknöl; läk. tuberkel.
tuberculeux, euse*, a. knölig; iäk. tuberkulos,
tuberculisation*, iäk. tuberkelbildning.
tuberculose*, iäk. tuberkulos,
tubéreuse*, tuberos = Polyanthes tuberosa L.
tubéreux, euse*, a. bot. knölig, rotknölsartad.
tubérosité*, vetensk. knölig-, knottrighet; upphöjning.
Tubingue*, geogr. Tübingen.
tubulaire, a.2 rörformig, rör- ; [[teknisk term]] chaudière* ~ tubularpanna.
tubuié, ~e*, a. som har form af, försedd med ett litet rör; pipad garnering etc.
tubuleux, euse*, a. vetensk. rörformig,
tubulure*, pipöppning, pipighet; förskrufning för mottagande af rör o. d.
tudesque, a.2 (s. m.) germansk, -a [språket] ; om stii: simpel, ovårdad o. d.
tudieu, interj. © kors !
tue-chien [pl. ~s], tidlösa = Colchicum autumnale L.
tue-mouches ©, en art flugsvamp; papier ~ flngpapper.
tuer, 1:1,tr. döda, dräpa, slå ihjäl äfv. fig. : taga lifvet af, taga döden på, göra af med, fördärfva, -störa; skjuta [ihjäl], slakta; ~ à ups de bâtons äfv. piska (slå) till döds, ihjäl; ~ à ups d’épée* döda med värjstyng; ~ d’un coup d’épée* äfv. sticka ihjäl; ~ à oup de fusil, etc. äfv. skjuta ihjäl; faire ~ äfv. skicka till döden; s. faire ~ äfv. bli dödad, dödas (stupa); il fut tué ien des gens det dödades, stupade mycket folk; wi peu plus, il était tué äfv. det hade s. när kostat h. lifvet; il y a de quoi vous ~ det kan taga lifvet af en, göra kål p. ell. s. ~ döda sig, hvarandra; dödas; s. ~ à [force* de] travailler,s. de travail äfv. arbeta ihjäl sig; s. ~ de (à) crier skrika ihjäl sig, skrika sig fördärfvad; s. ~ le corps et l’âme* äfv. alldeles fördärfva sig etc.; tout autre] s. serait tué ent fois* skulle ha stupat (brutit benen af sig etc.) hundra gånger; je m. tue de lui expliquer cela, mais ... F ibl. jag förklarar det jämt och samt för h., gör mig ett förskräckligt besvär med att förklara det för h., men ...
tuerie*, slaktande, blodbad; slakthus, -eri.
F familjärt. P lägre språk. [[mindre brukligt]] mindre brukligt. [[teknisk term]] teknisk term. [[sjöterm]] sjöterm. [[militärisk term]] militärisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
