Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C - camouflet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
camouflet — 104 — eanoan
camouflet, [[mindre brukligt]] tjock rök som med en itänd pappersstrut blåses ngn i ansiktet; fig. grof förolämpning; minor. fladder-, inslags-, kväkmina.
camp, [fält]läger (här), parti; ford. stridsbana, -plats; ~ de manœuvres* möte[splats]; établir (asseoir, dresser) le ~slå läger; lever le ~bryta upp [från ett läger]; l’habitude* des vanan vid fältlifvet; juge du ~ stridsdomare; lit de ~ tältsäng; ~ volant ströfkår; fig. F être n ~ volant flacka omkring; F prendre (P ficher) le ~packa sig i väg.
campagnard, ~e*, I. a. landtlig, landt-, bond-, bondaktig; gentilhomme ~ landtjunkare. II. 5. landtbo, -man, -fru, -flicka, -lolla etc.
Campagne*, geogr. la ~ Campagnan.
campagne*, fält; slätt[land]; land[sbygd] (åkrar); landställe; [[militärisk term]] fälttåg; ~ sjöresa, -expedition; poiit., handi. etc. kampanj ; arbetstid; ~ de croisière* krysståg; maison* de ~ sommarställe; ibl. landtgård, -egendom]partie* de ~ landtfärd, picknick etc.; pièce* de ~ fält-stycke, kanon; comédiens de ~ kringresande teatertrupp; dans la ~ p. slätten etc.; en pleine (rase) ~ p. öppna fältet; battre la ~ genomströfva fältet, rekognoscera; ag. F prata dumheter, afvika från ämnet, sväfva ut; slå bort en sak; yra, tala oredigt, fantisera; aller à la ~ fara till landet; aller (se mettre, entrer) en ~ draga, gå, rycka i fält; begynna ett fälttåg; être à la ~ vara p. landet; être en ~ vara» i fält ]faire [une] ~ göra ett fälttåg; ~ vara ute p. sjötåg, expedition; mettre en ~ sätta i rörelse; tenir la r» [[militärisk term]] hålla fältet, stå p. fältfot; ibl. vara i det fria; hålla stånd; les ~s äfv. landtbefolkningen ; les ~s s. dépeuplèrent folket försvann från landsbygden,
campagnol, zool. sork; ~ des champs jordsork.
campane*, tapets, kappa (klocklik tofs); ark. klocka på korintiska kapitäl.
Campanie*, geogr. Kampanien.
Campanien, ~ne*, folkn. kampanier, -iska.
campanien, ~ne*, a. kampanisk.
campanile, klocktorn, -stapel, kampanil.
campanule*, bot. blåklocka,
campanulé, ~e*, a. bot. klocklik, -formig.
campé, ~e*, pp. (a.) lägrad; F bien ~ [surses jambes*] stadig; fig. i godt läge; illa ut[e], däran.
campèche, kampeschträd, -trä(blåträ, -bresilja).
campement, lagring, kampering, tältande; läger [plats, -ställe] etc.; magasin de ~ läger-utredningsmagasin.
camper, 1:1,I. tr. förlägga i läger, låta slå läger; P gifva etc.; ~ son chapeau sur s. tête sätta hatten säkert p. hufvudet; F ~ là qn lämna ngn i sticket; P ~ un soufflet ge en örfil. II. itr. slå läger, kampera, vara lägrad; ligga i läger (bo i tält, föra lägerlif; icke hafva någon varaktig stad) ; fig. äfv. flacka af och an. s. ~ lägra sig; F utan krus slå sig ned.
camphre, kamfer.
camphré, ~e*, a. kamferartad, kamfer-; alcool ~ esprit-de-vin eau-de-vie ~e kamfer-sprit; huile kamferolja.
camphrée*, bot. kamferört.
camphrer, 1:1,tr. försätta med kamfer.
camphrier, bot. kamferträd.
campine*, litet gödhöns.
campos, F skollof; fri-, ledigb et [stund] ; se donner ~ taga sig ledigt, slå sig lös. camus. I. a. trubb-, plattnäsig (-näsad) ; fig. F il a été bien ~ han var snopen, flat; han fick lång näsa. II. s. trubb-, plattnos.
can, [[sjöterm]] högkant; de par (sur) le ~p. h.
Cana, wu. Kana.
Canada, geogr. le ~Kanada.
Canadien, ~ne*, folkn. kanadenser, -iska.
canadien, ~ne*, a. kanad[ens]isk.
canaille*, föraktl. F P s. pack, slödder, pöbel, rackare; a. oböji. pöbelaktig, pöbel-.
canaillerie*, F P rackaretyg etc.
canal, kanal; ibl. rör; vattenledning, -rör, -ränna, -graf; lopp af en å, flod etc.; flodbädd, strömfåra; sund; anat. äfv. gång; [[teknisk term]] [drag-, luft]rör; urhålkning, ränna, reffling; fig. medel, * utväg, bemedling, medverkan, språkrör; ~ d’arrosage, ~ d’irrigation* bevattningsdike, -kanal; ~ de lumière* fänghål; fig. par le ~ de qn genom (förmedelst) ngn; geogr. le Canal de Constantinople Konstanti-nopolitanska sundet, Bosforen; le Canal de S. Georges Irländska sjön.
canalisable, a.2 som kan kanaliseras,
canalisation*, kanalisering, kanalers anläggning.
canaliser, 1:1,tr. anlägga kanaler i (förse med k.); göra segelbar genom slussar,
canamelle*, bot. sockerrör etc.
Cananéen, ~ne*, bibl. kananit, -iska.
canapé, [hvil]soffa, kanapé,
canard, and, anka både hane och hona; anknät; F diktad nyhet, tidningsanka; i kaffe doppad sockerbit; ~ privé anka; ~ sauvage vildand; F mouillé mme un ~ våt som en tupp; plonger comme un ~ äfv. vara skicklig i att dyka; F fig. draga sin mat. ur skolan,
canardeau, and-, ankunge,
canarder, 1:1,I. tr. [be]skjuta från bakhåll. II. itr. F frambringa nästoner ur oboe ell. klarinett; ~ skjuta under med förstäfven, gräfva,
canarderie*, ankgård.
canardière*, ankdamin; andbössa; koja till and jakt.
canari, kanariefågel: kanarieträd.
Canaries*, pl. geogr. les [îles] ~ Kanarieöarna,
canasse, canastre, bleckdosa, -låda för te, tobak; kanister.
cancan, oväsen; F P sladder, skvaller, förtal, löst prat; P en oanständig dans; F P faire des
* feminin. 2 ruaskul. ocli femin. [[pl. lika]] pl. lika. [[närmast motsv]] närmast motsv. (o) omskrifv. [[adv. bildas regelb]] adv. bildas regelb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
