Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första äventyret. Fejden med fribytarne - XII. Uppvaknad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 120 —
men till slut så hade karln inga fickor alls. Du
skall tro, att näsan var lång på Figge och Linus.»
»Kunde herrarna vara så obeskedliga och
ljuga då? Men det var ju en som hade sålt
pistolen åt karln, då han var på vägen till
kontoret?»
»Den där virrige slarven och supufen
Karlsson ! Jaha, och sedan stod han och såg på genom
fönstret, att karln riktade pistolen mot patron
Törnqvist inne på kontoret. Vet du inte, huru det
gick med honom, Sera? Hela den förmiddagen,
då detta skulle ha skett, satt Karlsson och söp på
en krog i sta’n. Detta vittnades av tre personer,
han bekände mened och blev häktad för rätten.
Har du inte heller hört detta?»
»Nej, någet så’nt har di inte omtalat. Men
inte var det väl nå’n orätt av pappa, inte?»
Janne teg en handvändning.
»Tror du det var för roskull, som han
dömdes att böta och ge ut pengar för att komma
ifrån detta?»
»Men si nu ska’ di subskribera till en stor
middag för pappa och Efraim, du Janne!» —
Hon hade stigit upp för att vippa fram detta
riktigt trutvigt.
»Vad för något?» undrade han.
»Vet du inte det? Joho, sir du, för all
orättvisa mot pappa, förstår du, och så för att kväsa
norrlänningarna, ser du. Jaha, så sa’ di.» — Iion
satte sig nu.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
