Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
368
FRÄN OGDEN TILL SAN FRANCISCO.
t
hvilka voro så branta, att arbetarna hängde i tåg för att få de
första platserna för sig sjelfva huggna i den hårda stenen.
Två lokomotiver hafva nu spänts för tåget, och en öppen
utsigtsvagn tillkopplats. Ut till denna blir det nu, under det att
tåget går mycket långsamt, en allmän vallfart för att njuta af
utsigten ned i den djupa klyfta, som öppnar sig invid sidan
af banan, ned till skogarna, med de små husen och floderna,
hvilka blänka som silfverband i dalens botten, och ut öfver de
väldiga jätteberg, somliga tätt skogbevuxna ända upp och andra
med vilda, nakna toppar, hvilka upptorna sig rundt omkring dalen.
Då vi äro vid den yttersta punkten, stannar tåget ett par
minuter, att man riktigt må kunna njuta af scenen på detta
i hela verlden allenastående ställe; så går det åter
långsamt ned mot San Sacramento, som nu ligger endast ett par
timmars väg härifrån.
Under vägen hafva vi då och då sett några
guldgruf-anläggningar, vid stationerna Alta, Dutch Flat och Gold Run,
på bädden af en redan för längesedan uttorkad ström. De flesta
grufvor äro nu öfvergifna, på några ställen ser man ännu långa
grafvar, i hvilka folk röra sig, och vattenledningar, många mil
långa, som nedföra vatten från bergen, stundom från källor, som
ligga nära vid den eviga snöns gräns. Från dessa
vattenledningar låter man vatten forsa ut och genomskölja de grushögar,
som ligga rundt omkring i flodbädden, många ända från 100
till 500 fot höga.
Från Cap Horn går vägen beständigt nedåt. Man passerar
på detta stycke en af de största af de många broarna på
träbockar, hvilken bro, 113 fot hög och 878 fot lång, går öfver en
vacker dal, från hvilken trädtopparna skjuta upp under tåget. Man
kommer till Colfax-stationen, uppkallad till ära för unionens
hedervärda vicepresident, som var ett af Pacific-banans trofasta
stöd. Här finns en af de bästa stationer på banan, och sjelfva
Colfax är en liten vacker, vänlig stad, en af de vackraste
"jern-vägsstäderna". I trakten finnas några grufvor och några små
grufbyar; en af dessa bär namnet "Humbug" och detta
förvisso icke orättvist.
Andra små vänliga städer, till hälften dolda i frodiga
trädgårdar, följa på hvarandra i de vackra nejderna.
Längre och längre ner går det; snart äro vi endast några
hundra fot öfver hafvets yta. Vid Junction är
anknytningsstation från Stillahafs-banan med (Sacramento och Marysville) Kali-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
