Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Upsala för hundra år sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Redan första terminen aflade Svanberg också ett
annat examensprof: skrifningen pro exercitio. Att så
tidigt anmäla sig till detta ansågs dock väl oförsynt,
kanske mest därför att recentiorerna voro pliktiga att
skrifva latinska krior, som mot ersättning rättades af
seniorerna. Palmblad — den bekante fosforisten — som
var Svanbergs mentor, var därför ej alldeles belåten med
tilltaget att så tidigt gå upp och undandraga sig
seniorsundervisningen. Men konsten att gå igenom var, om
man får tro Svanberg, ej vidare stor. »Vid skrifningen
var det praxis, att man hade med sig sina egna och
äfven stundom vänners krior, afskrifna på mindre papper
— ty själfva kriaböckerna kunde man ej utan uppseende
medföra.» Svanberg berättar också, att han flitigt lånat
ut sina krior åt kamrater, och för en kria, som han
skrifvit, fick en kamrat ett halft betyg högre, en annan
ett halft betyg lägre än författaren. Ödets lotter kunde
således utfalla tämligen ojämnt. Den kontroll, som
utöfvades, var, som sagdt, mycket bristfällig och afsåg blott
att förekomma, att examinanden fick hjälp utifrån —
något hinder för kommunikationen mellan närmaste
grannar vid bordet lades däremot icke. I hvarje fall gick
Svanberg igenom.
Men den tidens studenter hade också andra prof.
»På nationssalen — berättar Svanberg — anstäldes
hvarje vecka (måhända tvänne gånger) latinska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
