Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Upsala på 1640-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
borgmästarne, att de utse en skottplats åt dem, som
ändtligen skola skjuta.» Denna skjutbana kom emellertid
icke till stånd, ty 1644, då Skytte var i Upsala,
»proponerades om den grufliga skjutning här i staden öfvas.
Somliga professores mente rådligt vara, att en viss
skottplats utom staden därtill förordnades. Det tyckte
præillustris cancellarius intet rådligt vara, ty de unga
skola utan tvifvel därigenom fördärfvade vara.»
En annan bidragande orsak till den allmänna
osäkerheten låg däri, att studenterna tyckas hafva varit
beväpnade med svärd. Det var visserligen förbjudet att
draga blankt på gatan — och vakten tog då svärdet i
beslag — men något förbud att bära värja vid sidan
fanns icke, och vid minsta anledning kom den ur slidan.
Blodiga slagsmål mellan studenter och vakt, studenter
och borgare samt studenter emellan voro därför ganska
vanliga. Äfven dråpen voro jämförelsevis talrika, och
nästan alltid hade de begåtts under rusets invärkan. Ett
dylikt lät på sin tid mycket tala om sig. Det skedde
vid Karl Gustafs besök i Upsala, då akademistaten gaf
en dundrande fest för den unge fursten. När han om
natten följts hem, ville hans druckne tjänare hafva mera
dryckesvaror och begåfvo sig till stadskällaren, på hvars
dörr de började att bulta. Akademivakten, som lockats
dit af bullret, förehöll dem då ofoget, men
hofmästarens tjänare manade ut vakten att slåss en mot en.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
