Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Upsala på 1640-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De flesta rangstriderna rörde sig om platserna i
kyrkan, som af protokollen att döma ingalunda var någon
fridens bygd. Själfva tvisten mellan professorer och
borgare började redan på 1630-talet, men fortsattes
äfven under den nu behandlade perioden. I en den 5
juli 1636 till det kungliga kansliet inlämnad skrifvelse
påpekade professorerna, att staden icke kostat en
penning på domkyrkan och att studenterna därför lika väl
som borgarne borde hafva bänkrum i kyrkan och icke
»visas ut på golfvet». Nu hade de adlige studenterna
börjat att tränga sig in i borgerskapets bänkar. Men
detta var ganska naturligt, ty dessa studenter voro 54
stycken och deras præceptorer några och trettio. De
kunde således icke få rum i professorsbänken, och man
fordrade därför, att äfven här skulle tillämpas den nyss
anförda processionsordningen.
Borgerskapets ståndpunkt var däremot, att
professores och nobiles skulle få disponera den främsta
bänken, borgerskapet de två nästa och studenterna den
sista; och borgmästaren ansåg, att staden gått ganska
långt i medgifvande, då den upplåtit den främsta
bänken åt professorerna. Hvad studenterna beträffade, hade
de ingen rätt till kyrkan, »ty de äro intet annat än
gäster och vaganter». Slutligen tillades, att om borgarne
ej fingo sin vilja igenom och om de ej fingo behålla sina
bänkar, så skulle ingen borgare komma i kyrkan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
