Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. De Tolf Starke Kämpar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förändringar; uti de Danska: Unge Hr Humble; och Amelung,
hos Grim. Danska handskrifter kallas han Hummerlummer.
Det närmast motsvarande namnet i de Forntyska sångerna, är
Amerlot, hvilket finnes i Rosengarten zu Worms.
Vers. 11. Om Hindrik Welamsson, se: Anmärkningarne till
No 3, vers. 5.
Vers. 12. Vilkina Saga, kap. 179, meddelar den här
bristande upplysningen, hvarföre Hammerlom nödsakades låna sig
häst till torneringen med Sevar. Hans egen hade, genom
lottkastning, blifvit lemnad såsom skänk åt konung Isung.
Vers. 14. Bertingsland och Bertangaland anser man
fordom hafva betecknat Bretagne. En lika förklaring synes derföre
vara tillämplig äfven på alla förändringar deraf, såsom
Bortingens land, m. fl.; hvarvid likväl gäller detsamma som om
Bortingsborg (s. 25) blifvit anmärkt.
Vers. 27. Konung Abelom (i de Danska visorna Abelon
Haardestaal, konung öfver Birtings land), benämnes Abdon
Härdestål uti varianten B., samt Åtte i den Gyllenmärsiska
uppteckningen. Vilkina Saga ger honom namnet Hornboge Jarl.
Hildebrand kallar honom sin broder, uti Der Rosengarten zu Worms.
Hammerlums moder omtalas i varianten B., och kallas der Elin,
enligt de Danska visorna Eline och Elline. På öfriga ställen,
der Hammerloms fader förekommer, nämnes hon icke.
Vers. 39. Det var en urgammal sed, att, före torneringar,
till allmänt åskådande utställa de blifvande stridskämparnes
vapen (Waffenschau). Öfver en sådan vapensyn lemnar Sevar
Snarensven här sin berättelse. I de Danska folkvisorna
uppräknas och beskrifvas sex och tjugu (hos Syv sju och tjugu)
uppstälde sköldar.
De förut ofta anförde Forntyska sångerna Der grosse
Rosengarten och Der Rosengarten zu Worms, behandla samma ämne
som den Svenska folkvisan, ehuru med en mångfaldt större
utförlighet. – Enligt den förstnämde bodde uti Wurmez
(Worms), vid Rine (Rhen), i riket Burgent (Burgund), en
konung som hette Gippich. Han ägde här en underskön trädgård,
hvilken inneslöt de sällsammaste ting, dyrbaraste skatter och
de skönaste jungfrur i verlden; men var väl befäst, och
dessutom försvarad af tolf vidtberyktade stridsmän. Gippich sände
ett budskap till konung Etzel, och inbjöd honom att bese denna
trädgård, samt förbant sig att blifva hans vasall, om han
förmådde intränga derstädes. Etzel reste då till konung Thidrik af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
