Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förnamn - Johannes, Johan, Joga(r), Jan, Janne, Jon, John, Jöns, Jösse, Jusse, Jutte, Jödde, Juck, Jens, Hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- ;6 -
Gnäll-Jan. Upps. skolslang. Se R. Berg i Landsm.
XVIII. 8: 15 (1900). Jfr Skrik-, Skrål-Jan.
Horn-Jan. Djäfvulen. Arbogatr. Bergström, Arboga
krönika 1: 100 (1892).
Klater-Jan. Stympare. »Kloterjann.» Pojo och Ténala
i Nyl. Vendell, Östsvenska monografier 70 (1890).
Jfr finl. klater — fuska (cit. arb. 57). Jfr äfven
lågtyskans klaterjann (trashank; se Berghaus 2: 141)
och danskans klodrian.
Nyp-Jan. Snåling. Söndags-nisse 1863, nr 29, s. 4.
Rydqvist, Svenska språkets lagar 5: 227 (1874).
Cederschiöld, Om svenskan som skriftspråk 165 (1897).
Sthm (Cd, M. Cd; »om en minuthandlare, som var
snål vid utlämnandet af matvaror»).
Plumper-Jan. Plumphuggare. »C’est un pacan, Han
är en plumper Jan.» Mont-Louis, Fransyska Språkets
Fullkomliga Prydnad 283 (1739). Numera okändt.—
Efter t. Plumperjahn (se Krueger 17) eller Plumprian
(se Albrecht 35).
Skrik-Jan. Upps. skolslang. Se R. Berg i Landsm.
XVIII. 8: 36 (1900). Jfr Gnäll-, Skrål-Jan.
Skrål-Jan(e). Burträsk i Vbtn (Lindg.). Jfr Gnäll-,
Skrik-Jan.
Slänter-Jan. Tyckes begagnas i betydelsen »vårdslös,,
lat person» uti följande språkprof:
»Then ene tidt och sehnt på lyckostädet hamrar;
Then andre vårdzlöst nog och sällan therpå slamrar::
Doch blir then förres flit med ringa frucht belönt;
Then andre slänterjan med lön och tack bekrönt.»
Kolmodin, Biblisk Qvinno-Spegel 1: 586 (1732).x)
Såsom motstycke och förebild till ofvan
exemplifierade bruk af Slänter-Jan må anföras, att i den lågtyska
Stadedialekten enl. Versuch eines bremisch-niedersäch-
’) Sammanhanget talar snarast mot att fatta andre [äfven i
2 uppl.] såsom tryckfel för andres.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
