Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den första akten, benådningen, gillades ännu af många,
men unionsfiendernas tillträde till kongressen, där de åter på
nytt kunde börja sitt gamla despotiska spel, uppväckte allmän
förbittring och verkligt hat mot Johnson.
De båda förtjänstfulle generalerne och unionens räddare,
Grant och Sheridan, hade i sina betänkanden uttalat sig för
undantagstillståndets bibehållande tils vidare. Likaså en alldeles
oombedd, vår tyske landsman Carl Schurz. Men Johnson ville
under betydelselösa förevändningar icke stifta några lagar utan
sina älskade sydländingar, upphäfde undantagstillståndet,
förklarade rebellerna för rehabiliterade och uppfordrade dem till
kongressval.
När nu kongressen betraktade de så valda representanterne
såsom icke berättigade, och lät visa dem på dörren, var
konflikten drifven till sin spets, och allmänna meningen hos de
unionstrogna stod på kongressens sida.
Men hvad gjorde den järnhårde Johnson? Rättade han sig
efter pluralitetens åsigt?
Nej! Tvärt om höll han i början af december 1867 i sitt
budskap en straffpredikan för den 40:de kongressen och hotade
med en statskupp, med vapenmakt folkets representanter. Ty
det kunde inträffa fall, hvilka tvungo presidenten att utan alt
afseende på de möjliga följderna hålla fast vid rätten,
hufvudsakligen om t. ex. kongressen genom en lag ville afskaffa
regeringsdepartementens likberättigande», o. s. v.
Detta var nytt. Ett så hotande språk hade ännu ingen
amerikansk president fört till folket. Den formliga anklagelsen
och statsprocessen mot Johnson var svaret pä detta budskap.
Nu var han den mest hatade man i hela landet. En gång
älskad, ärad, beundrad och ansedd såsom unionens mäktigaste
stöd, nu föraktad och afskydd. Hans dom ansågs såsom viss.
De senatorer, som icke skulle rösta för hans dom, tillades på
förhand alla skymfliga titlar. , Några skola till och med hafva
erhållit hotelsebref. Det är förklarligt. I tider af politisk oro
såsom dessa voro, rubbas äfven den lugnaste karaktär af
partilidelsens vågor. Men för de unionstrogne stod ju alt hvad de
tillkämpat sig i den blodiga striden på spel, om sydstaterna
strax återfingo det forna inflytandet: säte och stämma i
kongressen. De på slagfälten besegrade skulle nu med lätthet åter kunna
blifva segrare i parlamentet. Det måste förhindras, och den, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
