Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148 FÖHELÄSNINGSMAGASINET
åsikt länge varit rådande, att omåttlighet och
dryckenskap är en af de förnämsta orsakerna till begångna
förbrytelser och ofta förorsaka brottslingens återfall
i brottet.
Äfven om icke statistiska bevis å sammanhanget
mellan dryckenskap och brott kunna framlägg as, sa
kan dock i detta hänseende det förhållande anses
som gällande bevis, att en hög procent af de
förbrytelser, hvartill dryckenskap enligt hvad erfarenheten
utvisar i hög grad är anledning, föröfvas af drinkare.
Med stöd af en undersökning, som 1876 anställdes i
120 af rikets fängelser och omfattade 32,837 fångar,
kunde d:r Baer upplysa om, att 41,7 % voro begifna
på dryckenskap; häraf voro af de 30,041 manliga
fångarne 53,6 % tillfällighetssupare och 46,4 %
drinkare ; bland de 2,796 kvinliga fångarne stego
motsvarande siffror till 39,0 % och 61,0 %.
Rusdryckernas och förbrytelsernas förhållande
till hvarandra framgår af följande tabeller:
(Se tabell A och B.)
Fångvårds direktören d:r Krohne yttrade i ett å
Berlins nykterhetsförening år 1883 hållet föredrag
följande:
»Af förbrytelser mot lif och lem kunna samtliga
lättare och svårare kroppsskador, så godt som alla
genom våda tillfogade kroppsskador samt dråp och
vådadråp med få undantag härledas från bränvinet.
Äfven kan detta i många fall anses vara yttersta
orsaken till begångna mord.
De flesta stölder härleda sig nästan utan
undantag från en tillfällig eller långvarig yttre nöd, men
anledningen till denna nöd är i 80 fall af 100 att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
