- Project Runeberg -  Den sista folkungadottren /
65

(1875) [MARC] Author: Hilda Fredrika Keyser
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - FÖRSTA BOKEN. Jungfrun på Gröneborg - VI

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

honom till min brudgum — Gunborgs vilja har man
icke frågat,

Tyri lät icke afskräcka sig af jungfruns allvar.

»Så långt jag kan minnas tillbaka,» sade hon,
»har ju Gunborg älskat herr Tord — alltifrån
barndomen var han er bäste, er älskade vän; hvem mins
icke huru glad ni alltid skyndade till hans möte.»

»Då jag var barn, älskade jag min faders vän,»
afbröt Gunborg; »såsom sådan skall jag alltid
emottaga honom.»

»Och jag,» sade Tyri misslynt, »som tänkte, att ni
skulle bli så glad, då herr Tord efter sex långa års
frånvaro kommer åter såsom er brudgum, och alla
fester, som här då skulle bli — den stackars, stackars
riddaren!»

Gunborg gick fram till tärnan, lade händerna om
hennes hufvud och kysste hennes panna.

»Var glad, lilla Tyri,» sade hon vänligt. »Kanske
allt blir annorlunda, blir bra igen, då han kommer åter;
jag kan ej veta det ännu.» Hon satte sig åter ned vid
sybågen, men snart fick arbetet hvila; hon slog upp
fönstret och lät den friska vinden strömma in; derefter
tog hon sin luta och började spela. Tyri blef alltid
glad då jungfrun spelade, men aldrig hade hon hört
vackrare toner klinga genom den tysta kammaren.
Tärnan glömde sitt arbete och hela den oro, som nyss
gripit henne; hon hade aldrig förr hört så underbara
toner som dessa, hvilka jungfrun nu lockade ur sin luta.
Tyri steg upp, gick med tysta steg fram till fönstret
och smög sina armar om jungfruns lif, men då hon
lutade sitt hufvud emot henne, varseblef hon en båt, som
gled fram nedanför vallen. Tvenne män i jägardrägter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:36:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/folkunga/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free