Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
större eller mindre grad betingas af vattnet och dess
fördelning på jordytan; tillsammans utgöra de en
hufvudaf-delning: vatten-flyttfoglar (aves migr. aqvatiles).
I jemnbredd med denna står en annan,
land-flyttfog-larne (av. migr. terrestres), till bvilken höra alla
öf-riga, således ett fåtal af vadarne (Rallidce) och
simfoglar-ne (sädgässen) samt största flertalet af de öfriga
ordningarna. Afven inom denna kunna grupper särskiljas,
betingade utaf olikartade förekomstlokaler, sådana som
sammanhängande öppna fält (för sparfvar och lärkor), af
odlade nejder med blaudskog (finkar, många sångare), af
barrskog (korsnäbbar) m. m. Enhvar af dessa lokaler kan
hafva erhållit sitt upphof från sumpmarker med olika
vegetation, eller också kunna omvändt de förra förvandlas i
de senare. I enlighet med denna lokalernas slägtskap
bildar hvarje grupp af landflyttfoglar turvis slutpunkten uti
den hittills uppställda följden af vattenflyttfoglar, men
inbördes bilda de icke en serie, som vore omedelbar
fortsättning af vatten-flyttfoglarnes. Landfoglarnes
förekomstlokaler utgöra merendels större eller mindre fläckar, som
ligga spridda om hvarandra; de af olikartade lokaler
beroende foglarne komma för den skull att flytta längs
nästan samma geografiska sträckningar, påminnande om
kärr-foglarnes. Ehuru vägarne sålunda geografiskt sammanfalla,
äro de icke desto mindre typiskt differenta, såsom
beroende af olika grunder. — Foglarne äro i olika grad bundna
vid sina lokaler, allt efter en hvars sätt att verkställa
flyttningen. Mesarne t. ex. flyga från träd till träd, några
andra arter från en skogsdunge till den nästföljande,
hvaremot flere arter passera längre vägstycken i sender
och slå ned först der de ämna hvila eller söka sig föda.
Af denna anledning tyckes det som skulle några arter
nästan alldeles icke bero af bestämda lokaler. Liksom
tranan i föregående grupp hindras också här de mera
snabb-ttygande, i synnerhet svalorna, knappast af annat än höga
11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
