Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Ryssland och Orienten - Det ryska folket är moget för en sund uppfattning av den österländska frågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
176
liv vare sig för östern eller för Ryssland. I Ryssland till
exempel upphörde man inom den övervägande delen
av dess bildade samhällslager och vande sig så att säga
av med att i denna idé se Rysslands huvudsakliga
bestämmelse och underpanten för dess kommande livskraft;
tvärtom trodde man sig finna detta i nya teorier. I
kyrkan sågo många med västerländska ögon blott en
död formalism, en säregen ceremoni och från slutet av
det förra (XVIII) århundradet till och med något
fördomsfullt och skenheligt; anden, idén, den levande
kraften voro glömda. Nu framträdde ekonomiska idéer
av västerländsk karaktär, nya politiska teorier, en ny
moral, som strävade att korrigera den forna och som
ställde sig på en högre nivå. Slutligen uppträdde också
vetenskapen, som ej heller kunde undgå att införa otro
i de forna idéerna... Hos österns folk vaknade även
nationella idéer; plötsligt röjde sig fruktan att råka under
Rysslands ok, sedan man blivit fri från det turkiska.
Men hos vårt enkla, många millioner räknande ryska
folk och hos dess tsarer dog aldrig idén om österns och
deri kristna kyrkans befrielse. Den rörelse, som i fjol
grep det ryska folket, visade, att detta folk icke hade
glömt något av sin gamla tro och sina förhoppningar
och gjorde en mycket stor del av vår s. k. »intelligens»
så häpen, att den rent av icke kunde tro på denna rörelse,
förhöll sig skeptiskt och gäckande gent emot den och
sökte övertyga både andra och sig själva om, att denna
rörelse var påhittad eller förfalskad av ovederhäftigt folk,
som ville hålla sig framme. Vem kunde i själva verket i
vår tid och i våra bildade kretsar — förutom den lilla
del, som skiljde sig från den stora mängden — medgiva,
att vårt folk var i stånd att medvetet fatta sin
politiska, sociala och sedliga bestämmelse? Huru kunde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
