Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sungsung - 1. Sungsung och Järgen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
121
fångades i dess fina garn. Om de nu förblindades
af slottets prakt, af den smidiga kraft som omotsägligt
utmärkte odjurets ben, äller af det lysande, af talrika
pärlor ock annan grannlåt omgifna ordenskors vilket
prydde dess svälda isterbuk; gud ’vete för rasten
vilken bragd som förskaifat det detta kors
flu
gornas konung visste det icke.
Han hade många hundra gemåler och många tusen
söner och döttrar, kung Moskus. Men Sisa Singila
var den alra skönaste och mäst älskade af alla prinsässorna ; ingen hade så smärt och fin kropp, så ädelt
format och mjukt sammetsbnmt hufvud äller så vackra
klå och skära skiftningar på de genomskinliga vingarna
som hon,’ ingen kunde surra så själfullt och klangfagert. Hon var värkligen mycket musikalisk, men
ändå var hon inte det ringaste högfärdig, varken
öfver sin sång äller sin skönhet. Därför kan man
förstå kungens och hela folkets sorg, när slutligen till
och med hon, deras däjligaste och gladaste och mäst
dyrkade prinsässa, lät locka och lura sig och föll i
den fasansfulla drakens våld.
Han hade ej kastat sig öfver henne än, satt tyd
ligen och njöt i tankarna af sitt läckra byte. Äller
kanske han var mätt och slö och inte ville besvära
sig för en så späd varelse, ntan vänta tills han kunde
få hämta ett par på en gång; hon satt ju i alla fall
säkert där hon satt, tänkte han väl. Hon tycktes
nog också göra så ; hon lefde vilt i början för att bli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
