Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
krönt; en liksom skölden indelad vinge. Löfvärk
blått, gud, silfver.
201... Bergenheim. +
Härstammar från Daniel, länsman i Wärmland
vid år 1650. Sonsons sonen, presidenten i Wasa
hofrätt Erik Johan Bergenhem (TT 1816) blef 1812
adlad ,Bergenheim", ätten 1837 introducerad.
Vapnet: en gaffelskuren sköld. I öfre fältet,
rödt, korsade! två gyllene hammare, beledsagade
af 4 femuddiga stjärnor, 1, 2, 1. Nedre sidofältet,
höger, i guld ett svart bärg med hvälfd ingång;
nedre sidofältet, vänster, i blått ett gyllene patrial-
kalkors, med en domarhand af silfver öfverst. Krönt
hjälm; en örn med spira och krönt med kejserlig
krona, mellan två ekegrenar. Hjälmtäcke violett
med hvitt foder.
202. Sackleen. tft”
Denna ätt är 1837 adlad och introducerad 1838,
se vidare frih. ätten N:o 41.
Vapnet: en guldkantad sköld, fördelt af blått
och svart. I öfre fältet: en svart, obeväpnad arm,
hållande en nyckel af silfyer; i nedre fältet; en
gyllene båge med pil stolpevis. Hjälm krönt: två
gyllene ax mellan två af silfver och blått, blått och
silfver fördelte plymer. Hjälmtäcke blått med silf-
ver foder. Devis i guld på hvitt band: » Wakaa
aina vapaa".
203. Benzelstjerna. ”
Härstammar från Henrik J akobsson, skatte-
bonde i Bentseby, T.mleå socken, Wästerbotten. Hans
son var ärkebiskopen af Upsala Erik Benzelius d. ä.
(+ 1709) hvars barn, med undantag af dem som till-
hörde det andliga ståndet, 1719 adlades, 1720 introdu-
cerades på svenska riddarhuset under N:o 1628. På
samma adeliga namn och nummer blefvo 1747 so-
nens, ärkebiskopen Jakob Benzelius” barn, 1751 so-
nens, ärkebiskopen Erik Benzelius den yngres barn,
samt den förres sons, biskopen Carl Jesper Benze-
lius” barn adopterade och introducerade. I Finland
naturaliserades 1837 en gren, som härstammade från
ärkebiskop Erik Benzelius d. y., samt introducera-
des 1838; den är sedan 1875 utgången.
Vapnet är en sköld af blått fält med silfver
spets nedifrån, belagd med en röd sexuddig stjärna,
och beledsagad en chef å hvar sida af en sexuddig
stjärna af silfver. Hjälm med krans och löfvärk
af rödt, blått och silfver; tre plymer i blått, silfver
blått.
204. von Ammondt.’t”
Öfverstelöjtnanten i arméen, Johan Gustaf Am-
mondt (rt 1737) inflyttade från Pommern till Sve-
rige och Finland, samt blef hans sonsons son, öf-
AA AAA AAAAFA PF AAS
AA I AAA
AAA AA FARA
versten, slutligen generallöjtnanten Otto Wilhelm
Ammondt (T 1861), år 1837 adlad, 1838 introdu-
cerad von Ammondt". Ätten utdog 1887.
Vapnet: en sköld af silfver fält med blå gin-
stam; en röd borg med tre torn, på en grön ö, öf-
ver ett vatten; i ginstam bjälkevis tre sexuddiga
gyllene stjärnor. Krönt hjälm; tre plymer i silfver,
blått, silfver. Sköldhållare två beväpnade män med
svärd; fotställning af marmor, hvit, blåådrad.
205. von Böningh. +
Ätten, som är af urganunal polsk adel, inkom
från Liwland med majoren Brix Bönningh till Dal-
karby, som 1652 blef naturaliserad svensk adels-
man, ej introducerad. Hans ättling i femte led,
slutligen hofrådet Gustaf Fredrik Böningh (rt 1866)
blef 1829 i Finland adlad maturaliserad?), 1840 in-
troducerad.
Vapnet: en sköld af silfver fält; däri tre blå
uppreste mjöhundar med gyllene halsband, en gyl-
lene sexuddig stjärna öfver hufvudet hvardera. Hjälm
med krans af blått, guld och silfver; on dylik half
blå hund med stjärna, mellan två af silfver och
blått, blått och silfver fördelte vingar, öfverlagde
med en sexuddig gyllene stjärna hvardera. Löfvärk
blått, gud, silfyer. Öfver hjälmen i guld devisen:
»Sträfvar för det nyttiga".
206. von Schoultz. +
Urgammal adel, i Böhmen bärande hamnet Schul-
tis, till Liwland inkommen med öfverstelöjtnanten
Herman Schultz (+ 1605); hams sonson, öfverstelöjt-
nanten Johan Filip Schultz, hvars ättlingar sedan
en tid skretvo sig Czultzecij, blef 1652, jämte sin
äldre broder Martin, sedermera friherre Schultz von
Ascheraden (sv. frih. ätt N:o 58), i Sverige adlad, men
ej introducerad; hans ättling i fjärde led, hofrådet
Carl Gustaf von Schoultz (+ 1841) blef 1840 natu-
raliserad finsk adelsman, samma år introducerad.
Vapnet; en vänsterdelad sköld. I högra fältet,
silfver, på en grön mark en vildman, högervänd,
i ena handen bärande en ros, i den andra en af
silfver, blått, grönt, rödt delad ring); i vänstra
öfre fältet, guld, framkommer en half svart hund
med silfver halsband; i nedra fältet, blått, ett an-
kare ginbalksvis, en stubbe stolpevis, en sabel balkvis,
af silfver, och öfver hvarandra satte. Krönt hjälm;
två beväpnade armar fatta, den högra en ring, som
vildmannen, den vänstra en bar sabel. Löfvärk
blått och silfver. Bakom hjälmen fyra fanor; till
höger en blå med tre gyllene kronor, en grön med
en silfver örn; till vänster en blå med gyllene kors,
en af silfver, blått och rödt fördelt.
den ett ankare, svart.
3akom sköl-
!) Stamvapen: en vildman med ros i hvardera handen
i silfver fält, på hjälmen tre röda rosor.
TE
|
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
