Finska kriget 1808-1809 / 484 (1898) Author: Carl Otto Nordensvan - Tema: War Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Freden. Slutet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

»Soldater!» sade han. »Jag har samlat arméen, att tillkännagifva, det en
preliminär Fredsafhandling den 17 September blifvit gjord emellan Svenska och Ryska
magter. Denna fredstidning slutar ett förhärjande krigs alla olyckor. Den bör
visserligen vara ett gladt budskap, helst Sveriges uttömda källor icke tillåta
fortsättning af en strid, börjad af politiskt misstag, och som i tvenne år aftynat alla
dess krafter.

»Men Finland frångår Sverige; Riksgränsen blir Torneå-elf!

Öfverste A. F. Skjöldebrand.

»Finnar! med denna fred förloras tredjedelen af Svenska Kronans område;
— Sverige mister för alltid den stolta Finska nation, sitt kraftigaste stöd. Ej
nog därmed; Svenska armén förlorar
kärnan och betydligaste andelen af dess
krigsmakt. Moderlandet är krossadt,
försänkt i sorg och saknad öfver
oersättliga uppoffringar. Men den visa
Allmakten har beslutat våra öden; de måste
således emottagas med tålamod — med
undergifvenhet.

»Soldater! Kamrater! Bröder! I som
under loppet af nyss slutade krig, med
så mycken trohet och mandom, trots
fientliga härens talrikhet och oförmodade
öfversvämning med vapnens sinnliga
styrka vid Siikajoki, Revolaks, Pullkila,
Lappo, Kauhajoki, Alavo, Etseri,
Lappfjärd, Nummijärvi, Juutas och Idensalmi
m. m. besegrat fienden; — I, som på
egen hand återtogen halfva Finland —
I, som slutligen öfvermannades af en
mångdubbelt öfverlägsen styrka att lämna
Finska gränsen, — I hafven sedermera
med ståndaktighet stridt för moderlandets Svenska jord — I härvarande! ären pretieuse
kvarlefvor af den stolta Finska nationen och dess tappra krigsfolk; — det är ock till
Eder jag bör och jag skall, med upprördt hjärta, förkunna Konungens, Riksens Ständers,
Svenska folkets, Svenska arméns, mina förmäns, mina medbröders, min egen — ja,
allas uppriktiga tacksamhet.

»Konungens Nådiga välbehag — Riksens ständers ömma välvilja — Svenska
folkets beundran — Svenska arméns högaktning — mina förmäns vänskap — mina
medbröders erkänsla — min egen tillgifvenhet — för Eder, är det offer, som åt Eder
helgas och af mig frambäres.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>