Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sommaren i Västerbotten och Ångermanland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mellan Vasa och Umeå dragen linie. Om stilleståndets ingående synes ingen
öfverenskommelse blifvit afslutad, enär båda befälhafvarna skulle rådfråga sina öfverordnade,
men den ryska historieskrifvaren omtalar, huru ryssarna i skydd af detsamma kunde
från de finska hamnarna förse trupperna med lifsmedel.[1] För öfrigt förflöt allt lugnt en god tid bortåt.
*
Vid denna tid hotade från norska sidan en fara, som kunnat blifva stor.
Danska konungen saknade ingalunda lust att under vintern öfverföra sina
trupper till Skåne men såg sig ur stånd därtill. I det stället uppmanade han gång
efter annan befälhafvaren för den i Norge stående hären, prins Kristian August att
utveckla verksamhet, men, äfven om dennes stridskrafter utgjort mera än 7,000 illa
utrustade soldater, skulle han haft föga lust att afbryta sin långa overksamhet, enär
han på goda skäl hoppades snart blifva vald till tronföljare i Sverige. För att likväl
icke alldeles bryta mot erhållen befallning ålade han generalmajor v. Krogh, som förde
befälet nordanfjälls, att i början af juli från Trondhjemstrakten infalla i Jämtland och
från Rörås i Härjedalen. Den 10 juli ryckte en 1,800 man stark härafdelning in i Jämtland.
I slutet af juni inkommo till svenska högkvarteret de första underrättelserna
om norrmännens förehafvande, och man befarade, att 4-5 tusen man skulle rycka
fram från norska sidan. Att möta denna fara fanns den under Döbelns befäl stående
fördelningen, hvilken för tillfället utgjordes af endast och allenast en 280 man stark
bataljon af Helsinge regemente. Denna skickade han genast i väg från Sundsvall till
Jämtland och befallde den i Gefle förlagda landtvärnsbataljonen från Dalarna att afgå
till Härjedalen. Tillika skref han till konungen — hertig Karl hade den 5 juni blifvit
utropad till konung — och begärde skyndsamligen förstärkningar. Regeringen tog
dock saken lugnt men skickade honom från kustarméen en bataljon lifgrenadierer
och ett sexpundigt batteri samt något senare Kalmar regemente med dess båda
bataljoner.
Fälttåget i Jämtland blef dock af kort varaktighet. Den 16 juli besatte
norrmännen Hjerpe skans, under det Helsingebataljonen inträffade vid Östersund.
Samtidigt fick Krogh af prinsen underrättelse om ett rykte, enligt hvilket sex veckors
stillestånd skulle vara afslutadt mellan svenska och ryska härarna. Med anledning
däraf afbröt han sin framryckning och inställde helt och hållet inbrottet i Härjedalen.
Döbeln ökade småningom sin styrka, och, då han den 24 fick underrättelse om, att
hans motståndare fått befallning att återvända till Norge, beslöt han att gå anfallsvis
[1] Michailovskij-Danilevskij,
sid. 176.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 01:51:35 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/finskakr/0532.html
