Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Öfver Qvarken och i Västerbotten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
generalmajor Berg samlades den 18 mars på Björkö, den andra, hvars styrka uppgick till
2 bataljoner och 2 kanoner under öfverste Filisov, anlände vid samma tid till
Valgrund. Härifrån skulle den senare afsända kosackmajoren Kisilev med 50 kosacker
och 40 på slädar åkande infanterister för att spana och tillfångataga de svenska
förposterna. Skorpor medtogos för tio dagar och furage för fyra men ingen annan tross
än patronkistorna, som fördes på slädar, samt enspända slädar för sjukes fortskaffande.
Efter samlingen tågade båda afdelningarna till Valsöarna, där de nödgades kvarstå
öfver nästa dag för att invänta hästar, lifsmedel och vägvisare, som icke inträffat
i rätt tid. Bivackeringen mellan klippor och is, i stark köld var föga vederkvickande.
Kisilev och hans afdelning synes den 18 eller 19 framkommit till Gaddarne och
därifrån fortsatt färden till Holmö under strid med de svenska förposterna.
Kl. 5 på morgonen den 20 anträddes det egentliga tåget öfver isen. Främst
gick Filisovs afdelning och därefter Bergs, med hvilken öfverbefälhafvaren följde,
hvarefter en bataljon såsom eftertrupp afslutade tåget. Vädret var lugnt, och kölden
öfversteg knappast 15 grader, men tåget var i alla fall ytterst mödosamt, ty föregående
stormar hade kastat isblocken upp på hvarandra, så att de bildade väldiga hinder i
kolonnens väg. De på slädar satta kanonerna måste dragas af 200 man och lämnades
slutligen att omhändertagas af eftertruppen för att icke uppehålla tåget. Först kl. 6
på aftonen nådde trupperna efter 25 km:s marsch Gaddarnes ogästvänliga klippor, där
de nödgades bivackera så godt som utan möjlighet att uppgöra eld.
I och omkring Umeå stod, såsom vi minnas, 4:e brigaden under öfverbefäl af
generalmajor Cronstedt och närmaste ledning af öfverste Fahlander. Af densamma voro
Savolaks jägare förlagda vid Ostnäs och på Holmön med poster i hafsbandet. De
öfriga trupperna nämligen Savolaks infanteri (två bataljoner), Österbottens, Vasa,
Uleåborgs, Kajana och Karelens jägare-bataljoner voro utsträckta utefter kusten från Ratan
till Ängesjö. Batteriet hade kvarter i Umeå, och Karelens dragoner hade med hänsyn
till fodertillgången lämnats i Löfåker.
Strax efter ryssarnas första spaning vid Gaddarne framsändes en officer och
50 man Savolaks jägare på Holmön för att utgöra förpost utåt Qvarken, och den 19
kl. 1 e. m. fick Fahlander i Umeå från denna afdelning underrättelse om kosackernas
ankomst. Han begaf sig genast till Ostnäs och sände på aftonen och under natten
öfverstelöjtnant Furumark med 140 man till förposternas understöd. Dessa senare
sammandrabbade under den 20 på Ängsön med Kisilevs afdelning, och de nyanlända
trupperna inskränkte sig till att patrullera omkring Holmön. Cronstedt erhöll denna
dag underrättelse från Gripenberg, att ryssarna den 18 hade uppsagt stilleståndet vid
Torneå, och han hade redan dagen förut underrättat denne om ryssarnas annalkande.
Fahlander hade skickat till alla sina trupper befallning att samlas vid Umeå.
Följande dagen, den 21, fortsatte ryssarna framryckningen. Med Bergs
afdelning uppbröt öfverbefälhafvaren redan vid midnatt och slog öfver Västra Qvarken in
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
