Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Under stilleståndet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i samband med verkliga trupper, kunde de väpnade bönderna också varit till stort
gagn, såsom karelarnas uppträdande tydligt utvisar, men utan dessa betingelser slutade
resningarna såsom vanligt endast med att bringa olycka och ofärd öfver de redliga,
förledda och i sticket lämnade fosterlandsvännernas hembygder, hvarom
Nerpestrakten särskildt bar vittne. Läget på Åland var så enastående, att det icke ändrar
utslaget. Man kan icke undgå att förvånas öfver, att ryssarna icke genast med
yttersta stränghet kväfde hvarje försök till resning; det skulle hvilken inkräktare som
helst göra i våra dagar.
Äfven mot den ryska krigföringen kunna anmärkningar göras, och åtskilliga
sådana hafva blifvit framkastade i det föregående. Om den ryske öfverbefälhafvaren
utvecklat större raskhet och säkerhet under krigets första månader, skulle svenska hären,
så som den fördes, näppeligen kommit undan till Österbotten. Men Buxhöwden
liksom Klingspor höll sig fjärran från krigshändelserna. Han ordnade det i besittning
tagna landets styrelse och förvaltning, skaffade de kämpande trupperna förstärkningar
och underhållsmedel — allt i sig själf förträffliga saker — men inverkade skäligen
obetydligt på krigsrörelserna. Däraf kom det sig, att de små och i det vidsträckta
landet kringspridda härdelarna kastades öfver ända, och att han endast hade sina
fienders misstag att tacka för, att icke alla hans trupper kommo ur landet hastigare,
än de ryckt in dit. De anlända förstärkningarna och Kamenskij bragte jämvikt i
läget, och de ryska författarna finna intet slut på sina lofkväden öfver den unge
generalen. Vi hafva dock funnit, att äfven han här började sin bana såsom en ganska
medelmåttig härförare, som för sina framgångar hufvudsakligen hade sina fienders
misstag att tacka; och i krig segrar den, som gör de minsta misstagen. Det var först
efter Oravaisslaget, som det blef fart i Kamenskijs handlingssätt. Han lärde känna
sin fiendes svagheter, och han förstod att använda dem. Det var för öfrigt en
lifsfråga för honom att så tidigt som möjligt afsluta fälttåget, och den ärelystna generalen
ville ingalunda försumma något, som kunde skaffa honom äran att hafva slutfört
Finlands eröfring.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
