Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från Virta och Himanko till Torneå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
funno ryssarna för godt att draga sig ett stycke tillbaka, hvarefter båda parterna
bivackerade på den under dagen fallna snön.
Dagen därefter, den 12, drogos emellertid alla framskjutna afdelningar bakom
Pyhäjoki älfs södra gren, hvars bro förstördes. Oaktadt en brigad för bättre utrymmes
skull sändes ett stycke tillbaka, till Parhalaks by, blef det likväl trångt i kvarteren,
och många nödgades tillbringa nätterna under bar himmel, hvilket vid den nu
inträffade kölden var ganska obehagligt och ännu mera bidrog att öka sjukligheten.
Följande dagen, den 13, visade ryssarna sig framför svenskarnas ställning men
gjorde icke något försök att anfalla densamma; Kamenskij förstod nu konsten att
med mindre uppoffringar drifva bort sin motståndare. Medan Demidov och Kulnev
»figurerade» framför svenskarnas front, begaf Kamenskij sig med sina hufvudkrafter
till Merijärvi, hvarest han ämnade bereda sig väg öfver älfven. Detta kunde emellertid
fallit sig svårt, om icke kölden kommit honom till hjälp. Denna blef nämligen under
natten så stark, att man genom att på den tunna isen utlägga bräder och halm och
begjuta dessa med vatten kunde bereda sig en nödtorftig bro, på hvilken det blef
möjligt att till fots taga sig öfver. Hästarna fördes simmande öfver älfven, sedan
isen upphuggits. På morgonen den 14 skötos de främsta ryska afdelningarna fram
till Pirttikoski.
Så snart detta blef bekant på svenska sidan, anbefallde Klercker återtåg, och
vid half 11-tiden bröto trupperna upp från sina olika förläggningsplatser och tågade
till Brahestad, kvarlämnande ett arriergarde på halfva vägen, i Piehinki. Högkvarteret
begaf sig i förväg till Siikajoki.[1]
Dagen därefter, den 15, skickade Kamenskij Eriksson med den högra kolonnen
på småvägar mot Vihanti för att därifrån fortsätta antingen till Frantsila i afsikt att
afskära Sandels eller också till Brahestad i svenska hufvudhärens vänstra flank. En
annan kolonn skulle uppför Pyhäjoki älf rycka fram till Haapajärvi och därifrån söka
sig väg till Pulkkila, men denna kolonn vände snart om till följd af omöjligheten att
komma fram genom skogsmarken. Samtidigt med att dessa rörelser utfördes, anföll
en mindre del af den ryska kåren svenskarnas förposter vid Piehinki. Dessa drogo
sig tillbaka och upptogos vid Salo af finska trupper.
Under den 16 fortsatte Eriksson sin rörelse öfver Vihanti. På hufvudvägen
afstannade händelserna till följd af de inledda underhandlingarna.[2]
På grund af härens nödställda belägenhet, det ständigt växande antalet sjuke,
som utan vård eller fortskaffningsmedel släpade sig fram utefter vägarna, omöjligheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
