Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I Savolaks och Karelen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den 14 september mottog Sandels en från fänrik v. Fieandt den 11 från
Kauko bro afsänd anmälan, hvari denne underrättade om fieandtska detaschementets
aftåg söderut och om hans uppdrag att förstöra broarna på vägen norrut. Detta var
visserligen mycket betänkligt för Sandels, hvars återtågsväg ledde till Uleåborg, men
han ansåg sig likväl icke böra lämna sin ställning utan befallning därtill från högste
befälhafvaren. För att emellertid vara redo till uppbrott återkallade han Christiernin
och Malm från Taipale, hvarvid major Bosin med österbottningarna (200 man)
lämnades att uppehålla fienden och under återtåget förstöra broarna bakom sig.
Dessutom bragtes artilleriet i säkerhet på vägen åt Iisalmi, och en mindre styrka förlades
till Alapitkä by, halfvägs till Iisalmi, med förposter framskjutna 10 km. längre norrut
till Savojärvi, där en från Karelen förbi Nilsiä kyrka kommande väg inmynnar. Så
rustad, bidade Sandels ännu händelserna, oaktadt han ansåg sig stå med 1,400
man[1]
mot 9,000, och oaktadt ryssarna högst betydligt ökat antalet af sina båtar och flottor.
På grund af detta beslut indrog Sandels den 28 alla yttre posteringar och
vakter och höll sina krafter samlade. Sex ryska kanonslupar, åtföljda af pråmar,
lyckades då öppna väg genom Vaajasalmi sund och fortsatte färden till Jännevirta,
där de under den 29 hjälpte Dolgorukis trupper öfver sundet. Samtidigt härmed
gjorde Tutschkovs trupper flera landstigningar, hvilka dock samt och synnerligen
misslyckades. Nu fanns likväl intet skäl längre för Sandels att stå kvar och låta sig
omfattas, utan den 30 på morgonen utrymde han frivilligt den ställning, i hvilken
han tre och en half månader trotsat en betydligt öfverlägsen fiendes alla försök att
framtränga, och drog sina trupper tillbaka till Alapitkä. Härifrån fortsattes återtåget
den 3 oktober 8 km. till Sihvonlaks och, sedan underrättelse om stilleståndets
afslutande ingått, till trakten af Iisalmi, hvarest trupperna den 7 förlades i byarna bakom
Virta bro. Genom den i stilleståndsfördraget bestämda demarkationslinien kunde
brigaden icke draga någon fördel af den vid Palois med mycket arbete
iordninggjorda nya och förmånliga ställningen, hvilket, naturligt nog, mycket förtretade Sandels.
Ryssarna förföljde icke alls utan kommo småningom efter till närheten af
Iisalmi, hvarest de på södra sidan om kyrkan utsatte sina förposter i svenskarnas
åsyn.[2]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
