Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kauhajoki, Alavo, Karstula, Lappfjärd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
motsätta sig ryssarnas vidare påträngande och åt hären bevara den viktiga vägknuten,
kanske den viktigaste på hela krigsskådeplatsen, men till sin förskräckelse fann han
vid öfverräkningen af manskapet, att endast 354 man voro tillstädes, och under
sådana förhållanden var ett ytterligare kvarstannande otänkbart, allra helst som
fiendens framryckning snart anmäldes.
Under den 22 och 23 fortsatte Fieandt återtåget, till dess han den 24 på
morgonen bragt sin skara i säkerhet bakom Dunkars bro, vid Öfvervetil. Här stannade
han, enär fienden icke alls förföljde.
Under dessa och närmast följande dagar anmälde sig en hel mängd soldater,
som råkat på villoväg under återtåget, och likaså återkom Rautalampi kompani, så
att Fieandts verkliga förlust endast uppgick till 7 officerare och 305 man. Ryssarna
erkänna en förlust af 243 man.[1]
Underrättelsen om nederlaget vid Karstula slog såsom ett åskslag ned i Klingspors
högkvarter, där fältmarskalken endast hade tankarna riktade åt Lappfjärd och åt
de förstärkningar, som han väntade skulle anlända därifrån. Då han nu i stället
äfven från det hållet förnam ryktet om ryssarnas påträngande i stora massor, var han
nära att förlora besinningen. Han befallde genast, att alla till Etseri, Virtois och
Alavo framskjutna trupper skyndsamt skulle dragas tillbaka till Ruona och Salmi,
hvilket också skedde under den 22 och 23. Brådskan var nu så stor, att några
afdelningar måste tillryggalägga 80 km. på 36 timmar. Sistnämnda dag, den 23, skickades
2:a Nylandsbataljonen till Mänkjärvi för att skydda Lintulaksvägen, och några dagar
därefter sändes Åboläns regementes rusthållsbataljon norrut till Kauhajärvi för att
skydda en liten väg, som därigenom ledde till Kauhava.
Samtidigt härmed, den 22, skref Klingspor till konungen och uttryckte sina
bekymmer öfver den farliga ställning, i hvilken hären råkat, hvarvid den oaktadt
största tapperhet icke ansågs kunna motstå en så öfverlägsen styrka som den, hvilken
nu var redo att på alla håll anfalla densamma. Han skildrade följderna af ett nytt
återtåg, under hvilket hären skulle smälta bort af strider och vedermödor, artilleriet
och förråden oaktadt all omtanka under det dåliga höstväglaget efterhand förloras i
brist af hästar och furage samt öfverlefvorna af denna käcka här, om de också skulle
hinna till svenska gränsen, då vara alldeles urståndsatta att vidare uppehålla fienden.
Han anhöll därför, att konungen täcktes öfversända transportfartyg, på hvilka norra
finska arméen med dess artilleri och förråd skulle kunna öfverföras till Västerbotten,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
