Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Lappo. Nerpes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blifva lidande genom dessa företag, och att han själf icke borde »rubba den en gång
fattade operationsplan och flytta krigsteatern på ett däremot stridande ställe». Roth
blef utan understöd och återvände till hären, som fortfarande låg stilla. [1]
Major v. Otter, som med sina fem österbottenskompanier och 50 dragoner
den 18 juli framkom till Storkyro, bibehöll sin uppgift att skydda hufvudhärens
högra flank för hot från Kristinestadshållet. För att kunna lösa densamma och,
såsom Klingspor säger i sin berättelse till konungen, »poussera fram på Ilmolavägen
för att gifva jalousie åt fiendens i Lappfjärd varande styrka», sändes den 24 till hans
förstärkning major Eeks bataljon af Björneborgs regemente, hvilken den 27 vid
Kauhajoki uppnådde v. Otter. Sedan denne afsändt 100 man till nerpesböndernas
förstärkning, hade han den 22 afgått till Ylistaro och därifrån öfver Ilmola och
Kurikka fortsatt till Kauhajoki, dit han anlände den 26, sedan hans dragoner vid
Aro drifvit öfverlägset ryskt kavalleri på flykten och funnit på ett vad i närheten af
den af ryssarna förstörda bron. Den 28 fortsattes framryckningen vidare, men innan
vi följa densamma, måste vi se till, hvad under tiden inträffat i kustlandet.
*
I slutet af juni lämnade vi (sid. 200) kapten Ridderhjerta och löjtnant Jakobsson
med 50 jämtländingar och en hop väpnade bönder i deras nödtorftligen förskansade
och med tre små från fartyget landsatta partikanoner bestyckade ställning vid Solvo,
sydväst om Vasa. När Bergenstråhles misslyckade företag mot Vasa omöjliggjorde
den tillämnade framryckningen till Toby bro, aftågade en stor del af bönderna söderut
för att bringa kustlandet till resning. Detta gick utan svårighet, ty det hade länge
jäst i sinnena på de stolta och frihetsälskande samt trätlystna och slagfärdiga österbottningarna,
och underrättelserna om ryssarnas framfart i Vasa gaf ökad näring åt deras
begär att resa sig. När dessutom kapten Ridderhjerta lofvade förstärkning från
Sverige och några örlogsfartyg dessutom visade sig, behöfdes icke mera, för att
resningen hastigt skulle utbreda sig utefter hela kusten ända ned till Kristinestad.
Vid Pörtom öfverföllo bönderna den 25 juni en rysk fora, lastad med korn, och
förde dess innehåll om bord på de svenska fartygen. Vid Öfvermark anfölls morgonen
därpå en af 100 man åtföljd penningesändning af en hop delvis med lodbössor och
delvis med hvässade störar väpnade bönder, hvarvid en het strid utspann sig. Den
bättre beväpningen och krigsbildningen bestämde visserligen till slut utgången, men
ryssarna återvände till Lappfjärd, hvarifrån de kommit. Utefter hela kusten mellan
Vasa och Nerpes tillfångatogo bönderna de af lifkosacker och jägare bestående ryska
posteringarna, som voro utsatta till kustens iakttagande och förbindelsevägens till
[1] Bulletin af den 10 augusti, Michailovskij-Danilevskij sid. 69
(det anförda är hämtadt därur), Suchtelen sid. 105, Montgomery, I sid. 232,
Anteckningar om Döbeln, 11 sid. 22.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 01:51:35 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/finskakr/0296.html
