Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Omslaget. Åland och Gotland. Förberedelser för sommarfälttåget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
befäl af skolmästaren Hellgren, men af dem var endast ett mindre antal väpnadt med
skjutvapen, under det flertalet försett sig med hvarjehanda tillhyggen, mest spjut
och liar.
Malm beslöt att följande natt kl. 2 samtidigt från flera sidor öfverfalla de i
Kuopio varande ryssarna. Då han icke satte stor lit till bönderna, afskilde han dem
från truppen och gaf dem i uppdrag att på isen öster och söder om staden mota
ryssarna, om desse sökte fly. För detta ändamål sändes Hellgren med 200 bönder
till Ilkoniemi udde, öster om staden (se den längre fram återgifna kartan öfver
Kuopiotrakten), där de borde väl dölja sig till det utsatta klockslaget, då de skulle utbreda
sig i en kedja intill de söder om staden belägna holmarna. Med sin lilla trupp och
återstoden af bönderna marscherade Malm öfver isen väster om staden, och stannade
kl. 1 vid Harjala gård, ett par kilometer från dess utkant. Härifrån sändes bönderna
till Kuopionniemi udde, söder om staden, under det truppen delades i tre lika stora
delar under hvar sin officers befäl och afsändes mot olika punkter på stadens norra
och västra utkant.
På slaget två gingo alla tre kolonnerna till anfall. En postering, som de
anfallande fåfängt sökte utan buller tillfångataga, gjorde allarm, och snart var besättningen
redo till motvärn. Anfallet gick dock raskt framåt, och de splittrade ryska hoparna
trängdes efter en kort strid på gatorna ut på isen, där de genskötos af sina förföljare
och gjordes till fångar, hvarvid likväl ett hundratal lyckades undkomma, emedan en
del bönder lämnade sina platser och oaktadt strängt förbud begåfvo sig in i staden
för att plundra. Endast i det gamla kanslihuset gjorde ett femtiotal ryssar ett
hårdnackadt motstånd. Från öfre våningen, som de besatt, sköto de genom fönstren ut
öfver torget och dit inmynnande gator. Malm ville hvarken uppoffra folk genom
att löpa till stormning eller nedbränna huset, men att framsända en parlamentär var
på grund af den häftiga elden omöjligt. Då sände han dit en tillfångatagen rysk
underofficer, som tillsade sina landsmän, att om de icke godvilligt gåfve sig, skulle
huset antändas och de allesammans blifva dödade. Elden upphörde också, och
underhandlaren återkom med begäran, att försvararna skulle få tala med den officer, som
afsändt honom. Löjtnant Burman, som var den enda i ryska språket kunnige officeren,
gick då fram, åtföljd af några jägare. Då han nalkades trappan, öppnades elden åter.
I vredesmod rusade han in i huset, sprang upp för trappan, afsköt sin pistol mot
den första mötande ryssen, kastade sig åt sidan för ett undgå de öfrigas bajonetter
och skott samt tillropade dem med hög röst, att om de icke genast gåfve sig, skulle
de blifva huggna i stycken. Detta gjorde verkan, och 36 gåfvo sig fångna; 12 hade
stupat eller blifvit sårade. Dessutom påträffades i de inre rummen 50 sjuke och
en mängd gevär, ammunition och beklädnadspersedlar. Klockan 6 på morgonen
var hela staden i svenskarnas händer, och 160 friska och 124 sjuka soldater voro
tillfångatagna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
