Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Omslaget. Åland och Gotland. Förberedelser för sommarfälttåget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
krigsförklaring låtit sina trupper med vapen i hand inbryta inom Sveriges landamären,
och en ytterligare lade han därtill, när han genom ett manifest af den 1 april
förklarade Finland — en annan stats icke afträdda tillhörighet — för evärdliga tider
förenadt med ryska riket, i sammanhang hvarmed invånarna ålades att till honom
aflägga tro- och huldhetsed. Konungen dröjde icke med att besvara utmaningen och
förklarade Ryssland krig.
Vare sig att kejsar Alexander börjat kriget med eller mot sin vilja, så var han
föga belåten med, att det drog ut på tiden. Rysslands krafter voro upptagna i
Turkiet, och då isen gick upp, måste man vara betänkt på att mot engelsmännen
skydda den långsträckta Östersjökusten, och dessutom ingaf Napoleons vänskap lika
mycken oro som glädje. Kejsaren var därför redo att gripa till de kraftigaste medel
för att få snart slut på kriget med Sverige.
Genom sitt sändebuds i Stockholm meddelanden hade han fått en öfverdrifven
föreställning om missnöjet i Sverige samt noggranna uppgifter om de svenska
stridskrafternas gruppering, och med anledning häraf sporde han Buxhöwden redan den 31
mars, om det vore möjligt att med en kår af 10-12 tusen man gå öfver från Åbo till
Sverige. Öfverbefälhafvaren, som redan förut själf hyst samma plan men nödgats
afstå från dess utförande, kunde icke svara annat än afböjande. Kejsaren lämnade
dock icke tanken utan meddelade Buxhöwden den 20 april befallning att under
sommaren öfverföra trupper öfver Bottniska viken, hvarför han skulle gå i författning
om anskaffande af fartyg och beräkna storleken af de hjälpmedel, som företaget
kunde kräfva.
Buxhöwden gillade visserligen planen men ansåg den förbunden med stora
svårigheter beroende på svenska folkets krigiska anda och offervillighet, Sveriges för
försvaret gynnsamma naturbildning samt den förenade svenska och engelska flottans
öfverlägsenhet öfver den ryska. Han ansåg i skrifvelse af den 5 maj planen kräfva
följande förutsättningar: 1) att utom de i Finland opererande trupperna hafva en här
af minst 50,000 man för anfallet på fiendens reguliära trupper och för försvaret mot
den väpnade nationen; 2) att för öfverfartens betäckande hafva 200 kanonslupar och
en linieflotta i beredskap; 3) att i god tid förse landstigningstrupperna med
lifsförnödenheter; 4) för att genast kunna sätta fast fot i Sverige och därefter, i det man
befäste sin ställning, invänta andra trupptransporters ankomst, borde första gången
öfversändas minst 20,000 man; 5) att vid arméen hafva två månaders proviant; 6) att
för öfverfarten utse ettdera af följande ställen, antingen från Åbo till Stockholm eller
från Vasa till Umeå. Efter att hafva afvägt fördelar och olägenheter sammanfattar
den försiktige generalen sitt omdöme sålunda: »Det är till och med svårt att afgöra,
hvilken af dem (öfverfartsvägarna) borde väljas, och utförandet af denna expedition
liktidigt från Åbo och Vasa kan också icke blifva krönt med framgång, emedan
hvardera af dessa båda kårer blir för svag mot hela massan, som reser sig mot den; ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
