Finska kriget 1808-1809 / 116 (1898) Author: Carl Otto Nordensvan - Tema: War Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Siikajoki och Revolaks

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

följde han landsvägen mot Yppäri, medan den andra, något svagare och till hälften
bestående af kavalleri med två kanoner, tog vägen öfver isen mot Yppäriåns mynning.

I Yppäri by och i gårdarna utefter ån hvilade 3:e brigaden under skydd af
Nylandsbataljonen, hvilken skjutits fram ett par kilometer söder om byn och bevakade
sig med tre starka fältvakter. Äfven denna bataljon, hvars hela styrka uppgick till
350 man, hade nödgats intaga en ganska spridd förläggning, men för att undvika
olägenheterna däraf i händelse af strid hade bataljonschefen, öfverste v. Döbeln efter
gudstjänstens slut på Långfredagen låtit kompanierna i den djupa snön trampa upp
vägar till de utsedda stridsställningarna. Denna förtänksamhet räddade brigaden
för öfverrumpling, när den flinke Kulnev stormade fram vid half 4-tiden på
morgonen, just då reveljen slogs vid Döbelns bataljon.

Öfverste Löwenhjelm (på äldre dagar). Efter litografi.

Striden blef ganska het. Den ryska kanonen afbröstades på vägen, och på
båda sidor om denna utvecklade sig infanteriet, hvarefter det af öfverstelöjtnant
Karpenkov framfördes till stormning. Nylandsbataljonen besvarade elden och
hade till sin hjälp fått ett par partikanoner, som ryckt in i främsta linien.
Efter hårdnackadt motstånd blef ryssarnas anfall tillbakavisadt i fronten; ännu
en gång kommo de tillbaka under vildt skrik, men soldaterna blefvo icke däraf
förfärade, skref Döbeln i sin dagbok och tillade därefter: »De föregående dagarnas
uppmaningar till mened och förräderi hade så äggat honom, att det snarare
blef svårt att tillbakahålla dess ifver». Den vänstra ryska kolonnen närmade sig under
tiden åmynningen men mottogs där af Tavastehus’ regementes jägarbataljon under
öfverste v. Essen, som af brigadchefen blifvit sänd dit för att trygga nyländingarnas
återtåg. Käck och hetlefrad, plumsade Essen, en redan några och femtio års man, i
den djupa snön, fram till skyttekedjan, hvilken kraftigt höll ryssarna stången. Med
de öfriga trupperna hade Gripenberg emellertid anträdt återtåget, men ett stycke
norr om bron måste båda bataljonerna stanna och släppa de andra igenom, hvarefter
återtåget fortsattes i god ordning och under oupphörlig strid med den förföljande
fienden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>