Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krigsförberedelser, krigsplaner och uppmarsch på svenska sidan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hotad vore östra gränsen, om Ryssland anfölle vintertiden, då man icke kunde draga
fördel af landets brutna beskaffenhet, och då samfärdseln med Sverige i regeln vore
afbruten genom ishinder. Härens i Finland underhåll måste då uteslutande tagas ur
de förråd, som kunde uppbringas inom landet, och dessa torde icke blifva stora efter
de båda senaste årens missväxt. Af dessa skäl fann beredningen klokast, om man
sökte »rädda hvad af arméen frälsas kan» efter att hafva låtit »i fästningarna
Svartholmen och Sveaborg inkasta så mycket trupper, som möjligen där inrymmas kunna».
Återstoden af finska arméen borde dragas »åt österbottniska sidan, intill dess med
första vårdag och — — ankommande flottor kraftigare anstalter till landets
återvinnande kunna tagas». Att öfversända trupper och förråd från Sverige vore icke
möjligt, så länge vintern varade. Det enda, som kunde göras för Finlands försvar,
vore därför samlande af förråd inom själfva Finland.
Med anledning af detta utlåtande befallde konungen ofördröjligen öfverste
af Schenbom att begifva sig till Finland för att anordna erforderliga proviant- och
furageupplag, hvarmed landshöfdingarna skulle vara honom behjälpliga. Likaledes
anbefalldes beredningen att uppgöra förslag till instruktion för högste befälhafvaren
(general en chef) i Finland. Den 4 februari var denna instruktion färdig och af
konungen underskrifven. Den öfverensstämde med beredningens nyssnämnda åsikter,
men efter meningen om återtåget till Österbotten var inryckt, man vet ej af hvem,
följande (tillägg: »men ehuru Vi, såsom förbemält är, anse frälsningen af arméen och
fästningarnas försäkrande böra blifva förnämsta ändamålet af försvarsanstalterna under
påstående vinter, vänta Vi likväl, att I, så långt möjligt kan blifva, söken att den
inträngande fienden hindra och emotstå, samt icke förr än nöden påtränger, retraiten
företagen».
Vidare bestämdes, att besättningen på Sveaborg skulle uppgå till 6,000 man
utom artilleriet och på Svartholm till 500 man. Så snart fara hotade, borde öfriga
trupper i södra Finland sammandragas till trakten af Tavastehus och delas i två
brigader. Trupperna i Savolaks och Karelen skulle bilda en själfständig brigad, hvars
hufvuddel borde samlas i Jorois, under det Karelska jägarkåren skyddade Karelen.
I händelse af återtåg borde brigadens båda grupper förenas vid Kuopio och sedermera
öfver Iisalmi draga sig tillbaka till Uleåborg.
[1]
Samma dag uppsattes äfven villkorlig order om uppbrännande af arméens
flottas fartyg i Åbo samt af de i Varkaus och Kristina samlade förråden. Tillika
gåfvos en del djupt ingripande bestämmelser om ökning af artilleriet, utrustning af
flottan samt utanordning af ganska betydliga penningebelopp för arméens, flottans och
fästningarnas behof, och allt detta gjordes, innan krigsutbrottet ännu var kändt.
[2]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
